SLU lyfter kritiska perspektiv på miljöpsykologi vid internationell konferens

Flera av SLU:s forskare inom miljöpsykologi och landskapsarkitektur höll presentationer – en av dem var Amanda Gabriel, koordinator på SLU Urban Futures, som arrangerade och ledde ett dubbelsymposium med temat Conceptualizations and Methodologies in Environmental Psychology. 

I sessionen presenterade hon aktuella forskningsresultat från ett bibliometriskt samarbetsprojekt samt en global intervjustudie med ledande forskare inom place-environment-fältet och miljöpsykologi.

– Symposiet lyfte behovet av att integrera kvalitativa metoder, kunskapstraditioner och ett kritisk och internationellt perspektiv för att synliggöra sådant som ofta marginaliseras i det akademiska samtalet, säger Amanda Gabriel och fortsätter: 

– Genom att problematisera forskningsinriktning, synlighet och kunskapssyn skapade symposiet en grund för fortsatt dialog om hur tvärdisciplinär forskning behöver stärkas för arbete med hållbar stadsutveckling. Det här är något SLU arbetat med i många år, bland annat genom SLU Urban Futures. 

Symposiet följdes av ett panelsamtal, modererat av Amanda Gabriel. 

– Det var ett öppet, reflekterande samtal om miljöpsykologins utveckling, metodologiska spänningsfält och roll för samhällsförändring. Diskussionen präglades av respektfull meningsskiljaktighet där deltagarna vågade lyfta oenighet kring fältets riktning, identitet och vad som bör prioriteras framåt, säger Amanda Gabriel. 

Publiken bidrog med nära 40 frågor via Mentimeter vilket resulterade i ett livligt samtal där forskarna reflekterade över såväl teoretiska spänningar som tillämpade implikationer.

– De perspektiv som lyftes i panelen, särskilt kring metodologisk öppenhet, synliggörande av marginaliserade röster och behovet av tvärdisciplinär samverkan, erbjuder värdefulla ingångar för SLU Urban Futures arbete med att utveckla kunskap och praktik för hållbara, rättvisa och platsmedvetna stadsomvandlingar, säger Amanda Gabriel.

Behöver öka synligheten

En tydlig utmaning var fältets fragmentering – både teoretiskt och metodologiskt – samt dess bristande synlighet i tvärsektoriella policyforum. 

Några av lösningarna som diskuterades var att:

• öppna för fler epistemologiska traditioner som exempelvis fenomenologi och sociokulturella perspektiv
• arbeta med strategisk kommunikation och praktiknära samarbeten
• utveckla gemensamma kvalitetskriterier utan att förlora fältets metodologiska bredd och öppenhet

– Diskussionen speglade flera av de kärnfrågor som vi arbetar med inom SLU Urban Futures: Hur skapar vi kunskap som kan användas i omställningen av våra städer? Hur säkerställer vi att transdisciplinär forskning, exempelvis inom miljöpsykologi, når samhällsplanerare och får konkret genomslag? Det rådde enigheten om att samspelet mellan teori och praktik är avgörande för att vi ska kunna forma framtidens hållbara och inkluderande urbana miljöer, avslutar Amanda Gabriel.