Barnens stad – när lek möter stadsutveckling och natur

Barnkonventionen är sedan 2020 svensk lag, och artikel 12 slår fast barns rätt att komma till tals i frågor som rör dem. Men hur denna rätt omsätts i praktiken är en annan fråga. Den blir meningsfull först när barn känner sin stad, kan identifiera platser som är viktiga för dem – och vågar uttrycka sina idéer. 

På en satellitkarta fick barnen markera sina favoritplatser i Malmö. Aktiviteten var ett sätt att:

• Hjälpa barn att förstå sin omgivning och värdet av offentliga platser
• Knyta vardagliga erfarenheter till det mer abstrakta i stadsplaneringen
• Ge forskare och planerare insikt i vilka platser som barn uppskattar
• Stärka barns känsla av delaktighet och tillhörighet i staden.

”Övningen öppnar för viktig kunskap om hur barn förstår, upplever och relaterar till stadens rumsliga strukturer. För många barn är kartor inget självklart sätt att visa hur de ser på sin omgivning. Genom samtalen som uppstår under övningen blir det tydligt att deras sätt att förstå plats ofta är knutet till kroppen, till upplevelser i stunden och till hur de rör sig – snarare än till något som bara går att visa på en karta”, säger Amanda Gabriel, hubbkoordinator på SLU Urban Futures, universitetsadjunkt i miljöpsykologi samt kursledare för kursen Outdoor environments for Children and Youth. 

”Därför blir aktiviteten inte bara ett sätt att identifiera vilka platser som upplevs som betydelsefulla, utan också en process som synliggör skillnader i rumslig förståelse och tillgång till representationsverktyg. Övningen hjälper både forskare och stadsplanerare att bättre se världen ur barns perspektiv – som ofta skiljer sig från de vuxnas sätt att tänka när det kommer till planering och stadsutveckling.” 

Vad barnen föredrar – från temalekparker till köpcentrum

Platserna som barnen valde speglar en bred variation av miljöer:

• Klassiska platser som Folkets park, Ribersborgsstranden, hästhagar och idrottsarenor återkom ofta, vilket visar att äldre och välkända miljöer fortfarande har en stark attraktionskraft.
• Temalekparker – där lekredskapens utformning och variation verkar särskilt viktiga
• Inomhuslekland i köpcentrum – ofta kommersiella och avgiftsbelagda
• Malmöfestivalens barnland – visar att barn ofta relaterar till platser i nuet och sin direkta närhet, något som stödjs av forskningen sedan lång tid tillbaka.

Dialogen med barnen pekade på att deras stadsliv präglas av platser av olika karaktär – offentliga och kommersiella, i gröna miljöer utomhus och i hårdgjorda miljöer inomhus.

När naturen känns främmande

Förutom att markera ut sina favoritplatser på en karta fick barnen möjlighet att plantera örter och tillverka fröbomber. Något som möttes med blandade reaktioner.

”En viktig insikt var barns ofta begränsade och ibland ambivalenta relation till naturen och dess material. Somliga barn beskrev kontakten med lera och jord som äckligt eller busigt, medan andra saknade tidigare erfarenhet av att röra vid sådana material. När barnen väl fick plantera och leka med jord observerade vi att flera ändrade inställning – från obehag till nyfikenhet och glädje”, säger Amanda Gabriel och fortsätter:

”Detta berör ett fenomen som inom forskningen kallas biophobia – en känsla av distans eller till och med motvilja mot kontakt med naturen. Studier visar att detta kan utvecklas i samspel mellan graden av naturkontakt, medfödda biologiska egenskaper, kulturella föreställningar och individuella erfarenheter. Särskilt har brist på positiva naturupplevelser under barndomen pekats ut som en riskfaktor för att senare utveckla negativa känslor gentemot naturen.”

Ett sätt att inspirera barn till lek med naturen och dess material är genom så kallade lekotoper. Lekotoper är multifunktionella grönytor där biologisk mångfald och ekosystemtjänster möter barns lek. Sådana miljöer kombinerar skugga, dagvattenhantering, biologisk mångfald och kreativa lekytor – och gynnar både barnens utveckling och stadens hållbarhet.

SLU:s forskning på barns plats i städer

Vid SLU har forskning om barns relation till platser, natur och landskap pågått i flera decennier. Studierna har bland annat visat hur barns vardagsmiljöer – gårdar, parker, skolgårdar och lekplatser – påverkar deras hälsa, utveckling och känsla av delaktighet. 

I år stärkte vi ytterligare vårt fokus på barns plats i stadsplaneringen genom införandet av forum för barn och landskap – en plattform vid SLU där forskare, praktiker och beslutsfattare möts för att stärka barns perspektiv i planering och förvaltning. Forumet fungerar både som en forskningsarena och som en bro till samhället, där vi delar kunskap, arrangerar seminarier och driver samarbeten med kommuner, myndigheter och civilsamhälle.

SLU:s medverkan på Malmöfestivalen ingår i ett långsiktigt forskningsarbete där barnperspektiv permanent ska integreras i urban planering. 

”Barnens erfarenheter bidrar till att skapa mer inkluderande, levande och rättvisa stadsrum. När vi väver in deras perspektiv bygger vi inte bara bättre städer för barn, utan för alla”, avslutar Amanda Gabriel.