Ny bok om tiofotade kräftdjur och lysräkor i Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna

Idag släpps den 22:a volymen i bokverket Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Boken beskriver 5 arter av krill och 91 av arter tiofotade kräftdjur, samtliga synliga för blotta ögat. De tiofotade kräftdjuren inkluderar havskräfta, krabbtaska, europeisk hummer, nordhavsräka, flodkräfta och signalkräfta som är några av de mest välkända djurarterna i svenska hav och sötvatten. Dessa arter är viktiga för yrkesfiske och populära på middagsbordet. Men gruppen omfattar också mindre kända arter som lever gömda på bottnar, i tångskogar eller i vikar med bräckt vatten.

De tiofotade kräftdjuren spelar en central ekologisk roll. De fungerar både som rovdjur och som bytesdjur, och bidrar till att hålla ekosystemen i balans. Vissa arter är nyckelarter som påverkar hela näringsvävens struktur. Genom att gräva i botten, beta på alger eller filtrera plankton bidrar de till att forma livsmiljöer för många andra arter.

Krill, som är små räkliknande kräftdjur, är kanske mindre kända för allmänheten men har en avgörande funktion i marina ekosystem. De lever i stora stim i öppet vatten och fungerar som näringsmässig länk mellan växtplankton och större djur genom att de utgör en viktig föda för fisk, fåglar och marina däggdjur. Utan dem skulle många ekosystem kollapsa. I svenska vatten finns fem arter av krill som alla är lysräkor.

Samtliga arter i den nya nationalnyckeln beskrivs utförligt med fakta om utseende, utbredning, livsmiljö och ekologi. Med hjälp av pedagogiska bilder är det möjligt att identifiera arter även för den icke-specialiserade läsaren. På samma gång som boken är ett vetenskapligt verktyg är den också en påminnelse om den rika, men ofta dolda, mångfald som finns i våra hav och sjöar.

– Att Nationalnyckeln nu omfattar de tiofotade kräftdjuren och lysräkorna är ett stort steg mot att beskriva och förstå livet i våra hav och sjöar. Flera arter är bra indikatorer och följs upp inom miljöövervakningen. Kunskap om arterna och deras roll i ekosystemen hjälper oss att bevara den biologiska mångfalden genom att fatta välgrundade beslut inom naturvård och förvaltning, säger Eddie von Wachenfeldt, chef enheten för akvatiska ekosystem.

Arbetet med att utforska, kartlägga, beskriva och ge svenska namn till alla arter i volymen har pågått under lång tid. Boken är resultatet av ett omfattande samarbete mellan experter inom marinbiologi och zoologi. Författare är Matz Berggren, emeritusforskare vid institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet. Fotografierna är tagna av Matz Berggren och Fredrik Pleijel. Illustrationerna är gjorda av Linda Nyman och Matz Berggren.

Att kartlägga och beskriva arter är avgörande för att förstå och förvalta den biologiska mångfalden. Taxonomi – vetenskapen om att klassificera, beskriva och namnge arter – är grunden för allt naturvårdsarbete. Utan gedigen kunskap om vilka arter som finns, var de lever och hur de skiljer sig åt, är det omöjligt att skydda dem eller bedöma hur miljöförändringar påverkar dem.

– Nationalnyckeln gör den ofta svåråtkomliga taxonomiska kunskapen tillgänglig för en bred publik och kan vara en inspirationskälla för den som vill lära känna livet runt omkring sig. Samtidigt är böckerna ett vetenskapligt referensverk, ett slags karta över Sveriges biologiska mångfald. Utan denna kunskap riskerar vi att tappa förmågan att bevara den natur vi ärvt och ska lämna vidare, säger Mark Marissink, chef SLU Artdatabanken.

Arbetet med Nationalnyckeln finansieras genom Svenska artprojektet.

Exempel på arter i boken

• Europeisk hummer Homarus gammarus – en av våra mest ikoniska och eftertraktade arter.
• Havskräfta Nephrops norvegicus – central för det svenska fisket och en nyckelart på mjukbottnar.
• Strandkrabba Carcinus maenas – vanlig i kustnära miljöer och en skicklig överlevare i bräckt vatten som Östersjön.
• Nordhavsräka Pandalus borealis – viktig föda för fisk och människor, förekommer i kallare vatten längs västkusten.
• Flodkräfta Astacus astacus – vår ursprungliga sötvattenskräfta, hårt trängd av sjukdomar och den invasiva signalkräftan.
• Signalkräfta Pacifastacus leniusculus – en introducerad art som orsakat stora förändringar i svenska insjöar.
• Nordlig lysräka Meganyctiphanes norvegica – den största och vanligaste lysräkan i svenska hav.