Skogsbruket kan minska risken för stora bränder i skogen
Ökad variation i skogslandskapet med mindre bestånd och större mångfald av träd minskar risken för att bränder sprids. Att undvika dikning är också gynnsamt. Det visar en vetenskaplig studie från forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet och Naturresursinstitutet i Finland.
Skogen har brunnit på många håll i Sverige och Europa under den varma sommaren. Det är viktigt att kunna förutsäga hur vi kan anpassa skogsskötseln för att minska risken för att bränder sprids.
Skogsbränder blir allt vanligare på grund av klimatförändringar och ökad mänsklig påverkan. Det är extra tydligt i norra Europa där temperaturen ökar dubbelt så fort som i resten av världen. Samtidigt planteras och sköts de flesta skogarna på ett enhetligt sätt, vilket underlättar spridningen av bränder ännu mer.
Vi vet att brandgator – stora områden utan träd – kan minska risken för att bränder sprids. Men enligt en ny studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Ecological Modelling finns det även andra effektiva metoder.
– Vi kan inte kontrollera vädret för att förhindra bränder men vår studie visar att vi ändå kan förbättra läget genom rätt skötselåtgärder, säger Yuval Zelnik, forskare på institutionen för ekologi på SLU.
Testat skogsskötselmetoder i modell
Han och kollegorna har utvecklat en modell där de testat hur olika skogsskötselmetoder påverkar brandspridning. Det handlar om storleken på skogsbestånd (område där skogen består av träd i liknande ålder, täthet och trädslag), mångfald av trädslag samt dikning. Modellen bygger på förståelse av biologiska och fysiska processer bakom brandförlopp.
– Vi såg att alla tre skötselåtgärderna påverkar brandens spridning, men störst effekt hade storleken på skogsbeståndet, säger Yuval Zelnik.
En minskning av skogsbestånden från 10 hektar till 1 hektar kunde minska brändernas omfattning med upp till 90 procent. Dessutom minskade spridningen markant om lövträd som björk blandades med barrträd som tall och gran. Att undvika dikning visade sig också effektivt, eftersom fuktigare partier i skogen skapar zoner som är mindre benägna att brinna.
Alla dessa metoder bidrar till mer variation i skogslandskapet.
Lika viktigt som vädret
– Vi kan skapa brandbarriärer utan att designa särskilda trädlösa områden i landskapet. Effekten är jämförbar med den som vädret har på brandspridning, säger Yuval Zelnik.
Modellen gör det möjligt att testa hypotetiska scenarier som skulle vara svåra och dyra att genomföra i fält. Den kan även användas för att förutsäga framtida utveckling – särskilt viktigt för skogar som förändras långsamt över årtionden. Det är ett komplement till fältstudier.
Skogsbränder i Europa och Nordamerika
Under de senaste århundradena har skogsbränder i länder som Sverige varit ovanliga, men detta håller snabbt på att förändras, vilket exempelvis märktes vid den stora branden utanför Sala 2018.
Detta står i kontrast till Nordamerika, där skogsbränder länge varit ett bekymmer och är välstuderade. Samtidigt är skogsskötseln i Nordamerika mindre intensiv, vilket har lett till begränsad forskning om hur skötselmetoder påverkar skogsbränder i boreala skogar.
I norra Europa däremot tillämpas mer intensiv skogsskötsel, inklusive trädplantering, upprepade gallringar och landskapsförändringar såsom dikning för att reglera markfuktighet.
Med tanke på den ökande betydelsen av skogsbränder i norra Europas skogar är det avgörande att förstå hur dessa skötselmetoder påverkar brandspridningen, och hur denna kunskap kan användas för att effektivt förebygga bränder i regionen.
Vetenskaplig artikel
Managing for heterogeneity reduces fire risk in boreal forest landscapes—A model analysis
Läs mer
Kontakt
-
Person
-
PersonAnna Lundmark, Kommunikatör, SciFest-ansvarigInstitutionen för ekologi, gemensam personal/kansli