Konsumenter är positiva till nya sorters grödor

De nya resultaten överraskar forskarna som sett i tidigare studier från flera länder att konsumenter är förhållandevis negativa till användning av genetisk modifiering i växtförädlingen, något som lätt kan ge uppfattningen att människor är negativa till växtförädling generellt.

– Fler svenska konsumenter än vi väntade oss är positiva till att använda korsningar mellan moderna och traditionella sorters grödor för att förbättra produkternas kvalitet, säger Eva Johansson, professor vid Sveriges lantbruksuniversitet och en av forskarna bakom studien.

Undersökningen bygger på en enkät med 999 svenskar som fick frågor om hur de ser på korsningar mellan gamla och nya vetesorter. I enkäten fick deltagarna exempelvis ange hur dåligt/bra, obekvämt/bekvämt, negativt/positivt, inte gott/gott, ohälsosamt/hälsosamt, oanvändbart/användbart, farligt/säkert, icke önskvärt/önskvärt det verkar vara för dem att äta spannmål utvecklade genom ovan nämnda typ av korsningar. 

Historiska sädesslag kopplas ofta till naturlighet, hantverk, nostalgi och genuinitet, vilket gör dem attraktiva för vissa konsumenter. Att använda modern växtförädling på gamla sorter skulle kunna uppfattas som motsägelsefullt. Men respondenterna i studien ansåg tvärtom att sådana korsningar tillför positiva egenskaper till slutprodukten. 88 procent rankade minst en av 13 listade växtegenskaper som relevant.

– Det visar att korsningar mellan moderna och gamla sorter inte är ett så kontroversiellt tillvägagångssätt bland konsumenterna som man kanske skulle kunna tro, säger Eva Johansson.

57 procent av dem som svarade på enkäten kände till att det fanns både äldre och moderna sorter av spannmål, och den kunskapen ökade med stigande ålder och utbildning.

– I undersökningen kunde vi se att stark motvilja mot växtförädling, ibland beskriven som en form av neofobi, alltså rädsla för det nya, var vanligare bland kvinnor och ökade med sjunkande utbildningsnivå, säger Eva Johansson.

Växtförädling för kvalitet relativt okänt bland konsumenter

I enkätundersökningen framkom också att människor i hög grad förknippar växtförädling med högre skördar, motståndskraft mot växtsjukdomar och mildrade effekter av klimatförändringar. Betydligt färre associerade växtförädling till egenskaper som smak, arom, näringsinnehåll och hälsa.

– Vi identifierade bara en mindre grupp konsumenter som kopplade sensoriska och hälsomässiga fördelar till växtförädling, säger Eva Johansson.

Genom forskning och växtförädling går det att kombinera de moderna sorternas höga avkastning, vilket bidrar till livsmedelssäkerhet, med de äldre sorternas gastronomiska och hälsofrämjande kvaliteter. Den aktuella studien visar att konsumenters attityder inte verkar vara ett hinder för detta.

Gamla och moderna vetesorter

Vete står för cirka 30 procent av kalorierna och proteinerna i människans kost och bidrar med viktiga vitaminer och mineraler.

Till skillnad från modernt vete har de gamla sorterna utvecklats genom traditionella urval, utan inblandning av växtförädlingsmetoder baserade på genetiska data.

Äldre vetesorter har stor variation i smak och näringsinnehåll, men ger lägre skördar. Under 1900-talet tog den moderna växtförädlingen fart och lantbrukare övergick till att odla nya högavkastande sorter. Gamla sorter odlas endast som nischgrödor men intresset för dem har ökat på senare år. 

Inom SLU Grogrund finns forskning om hur man kan överföra positiva egenskaper från gamla sorter till de högavkastande moderna sorterna: ”Gamla och närbesläktade sorter bidrar med unika egenskaper inom konventionell och ekologisk förädling av stråsäd”

Den nyligen publicerade enkätstudien är gjord i samarbete mellan forskare vid SLU, Högskolan Kristianstad och Köpenhamns universitet: “Consumer attitudes towards plant breeding combining ancient wheat with modern varieties”

Studien är gjord inom ett projekt finansierat av forskningsrådet Formas.