Ny forskning ska öka kunskapen om landets björndjur, alger och steklar

Sedan 2002 har SLU Artdatabanken regeringsuppdraget Svenska artprojektet som handlar om att kartlägga, beskriva och tillgängliggöra kunskap om alla Sveriges flercelliga växter, svampar och djur. En viktig del av arbetet utförs av forskare på landets universitet och naturhistoriska museum. Varje år kan de söka bidrag för taxonomiska forskningsprojekt genom en öppen utlysning. I år fördelas närmare tio miljoner kronor mellan tre nya tre forskningsprojekt som bedrivs vid Naturhistoriska riksmuseet, Göteborgs universitet och Station Linné.

Hypsibioidea (Tardigrada) i Sverige: Mångfald, taxonomi och fylogeni

Sarah Atherton vid Naturhistoriska riksmuseet får forskningsmedel för ett projekt om björndjur (Tardigrada) med fokus på björndjursfamiljen Hypsibioidea. Familjen hittas i de flesta fuktiga miljöer, som i mossa, lövförna, jord och sjösediment. Den svenska Hypsibioidea-faunan är dåligt känd, och arterna är antagligen betydligt fler än de 29 som vi känner till idag. Atherton kommer studera björndjurens morfologi i mikroskop och även använda molekylära tekniker som metabarcoding, där hela ekologiska sammanhang kan studeras molekylärt med DNA från jord- och vattenprover.

Atherton har tidigare fått medel från SLU Artdatabanken för forskningsprojekt om björndjursfamiljen Macrobiotidae (2021). Hon har också forskat om ädelstensmaskar (Acoela) och paradoxmaskar (Xenoturbellida).

GreenTaxa – Biodiversitet, taxonomi och systematik hos den marina gröna makroalgklassen Ulvophyceae i Sverige

Havsgrönalger (Ulvophyceae) är främst en marin grupp med bekanta arter som havssallad och tarmtång. Forskning har uppskattat att det borde finnas uppåt 2000 arter i Skandinavien, men just nu känner vi bara till 102 arter i Sverige. Gruppen är svåröverskådlig och många av de organismer som tidigare betraktades som enskilda arter har visat sig vara artkomplex av flera arter som är svåra att skilja åt. För att bringa större klarhet i gruppen havsgrönalger kommer Sophie Steinhagen vid Göteborgs universitet undersöka den svenska diversiteten med morfologiska och molekylära metoder, beskriva minst 12 nya arter för vetenskapen och skapa ett molekylärt bibliotek över havsgrönalger i Skandinavien.

Steinhagen har tidigare forskat vid Universitetet i Bergen och GEOMAR Helmholtz Centre for Ocean Research Kiel. Forskningen har handlat om ekologi och systematik hos grönalger, men också om hur algerna kan odlas som mat i hållbara havsodlingar.

Sveriges bracksteklar

Bracksteklar (Braconidae) är parasiter som har andra insekter som värdar. Det är också en av de artrikaste insektsgrupperna. I Sverige finns i dagsläget 1174 kända arter, men mörkertalet är mycket stort. Ett betydande material av bracksteklar har redan samlats in genom flera större insektsinventeringar, men processen att sortera och bestämma materialet är tidskrävande. I detta projekt kommer Dave Karlsson vid Station Linné att bygga upp ett arbetsflöde för att behandla det stora materialet. Metabarcoding kommer att användas för att hitta de okända och obeskrivna arterna, och ett molekylärt bibliotek över svenska bracksteklar kommer att byggas upp.

Karlsson arbetar på Station Linné som forskare och föreståndare. Han har varit med och byggt upp verksamheten med storskaliga insektsinventeringar och insektssortering, och har sedan länge varit särskilt intresserad av bracksteklar och fjärilar.