Foto av en man i rutig skjorta (Tomas Bergström, SLU) som står bredvid en brun häst i ett stall.
Tomas Bergström leder det nystartade forskningsprojektet där både häst, hund, ko och får ingår. Foto: Lisa Chröisty, SLU

Perfektionens pris: Att välja bort variation – en fara för djurens immunförsvar och överlevnad

Nyhet publicerad:  2025-09-02

I tusentals år har människan ställt sig över naturen och styrt aveln av hundar, hästar och lantbruksdjur. Något som trots fördelarna kan innebära oanat stora risker för våra djur, inte minst i takt med allt mer kräset urval. Med kunskap från ny forskning kan det bli dags att omvärdera avelsbesluten.

Aveln idag går att likna vid en jakt på den “perfekta” hälsosamma, högpresterande eller högproducerande individen. Men att det skulle vara bra är en illusion...

Så inleder forskare Tomas Bergström  samtalet som lägger grunden för det nystartade forskningsprojektet om hållbar genetik hos djurslag som hundar, hästar, får och kor. Han fortsätter:

...Det vi måste förstå är att ett “perfekt” hälsosamt djur bara är optimalt i en viss tid och vissa förutsättningar. I vår föränderliga och utsatta värld är det som verkligen behövs inom en art som t.ex. hundar är inte enformighet - utan variation. 

Så hur kan avelsstrategier där man aktivt väljer bort sjukdomar och arbetar för att få fram så hälsosamma och välpresterande djur som möjligt egentligen vara skadligt? Låter det inte som en paradox?

Jo: Låt oss ta det från början.

Så kan avel för hälsa tvärtom öka risken för sjukdom

Under många tusen år har människan styrt husdjursaveln och därmed också utvecklingen av hundar, hästar och lantbruksdjur. Det innebär att den naturliga utvecklingen (evolution genom naturligt urval), där de bäst lämpade djuren för överlevnad är de som för sina gener vidare, är delvis satt ur spel. I många fall  avlar vi istället för sådant som husdjurens utseende, produktion och prestation men har för lite fokus på bevarandet av genetisk variation för långsiktig motståndskraft mot nya former av infektionssjukdomar.

Något som kanske är viktigare än någonsin idag: Global uppvärmning såväl som internationellt resande ökar nämligen antalet smittor i omlopp, och våra djur blir precis som vi allt mer utsatta. Det gör ett välfungerande immunförsvar viktigare än någonsin för våra djurs hälsa och arternas långsiktiga överlevnad.

Så det här med dagens "avel för hälsa” stämmer inte riktigt: Vi har blivit FÖR duktiga på att välja bort djur med anlag för särskilda sjukdomar, att vi riskerar att försämra immunförsvaret hos hela arter, säger Tomas Bergström.

Det har nämligen visat sig att genetisk variation är en av de viktigaste egenskaperna hos motståndskraftiga arter med starka immunförsvar.

Att tänka aktier och fördela riskerna

Många är medvetna om att det anses klokt att fördela sina risker vid investeringar på börsmarknaden. Detsamma verkar faktiskt gälla inom genetik:

Kroppens immunförsvar, som skyddar våra djur såväl som oss själva mot inkräktare i form av virus, bakterier, svamp och parasiter, är nämligen olika utformat hos olika individer. Det gör oss som individer mer eller mindre utsatta för olika typer av smittor och sjukdomar.

Men det många missar, säger forskare Tomas Bergström: Är att samma djur som lätt drabbas av vissa sjukdomar, kan vara de mest motståndskraftiga mot andra smittor. Samma individ kan alltså vara både “utsatt” och “tålig”.

Hos människor blev det här tydligt inte minst när pandemin covid-19 slog till. En del människor drabbas väldigt allvarligt, en del lite grann och en del knappt alls. Något som bland annat beror på att våra immunförsvar är just… olika.

Och där har vi den stora risken både med matadoravel (se faktaruta nedan) och det extrema bortvalet av avelsdjur som pågår idag i ett försök att “sortera bort” sjukdomsbärare: Att vi tappar just variation och skapar djurslag där alla individer är alldeles för lika varandra. En enorm risk för framtiden, när pandemier kan uppstå även för våra produktions- och husdjur.

Om: Matadoravel

Innebär överanvändning av ett enskilt avelsdjur, ofta en hanhund, hingst eller tjur, som får orimligt många avkommor för att handjuret är mycket populärt. Det leder till minskad genetisk variation och därmed ökade risker för arten. 

Nytänk för “hälsosam” avel - genomtänkt och inkluderande

Det forskningen förespråkar är såklart inte att avla helt fritt på djur som bär eller riskerar föra vidare allvarliga sjukdomar. Istället handlar det om att undersöka avelsdjuren, och matcha dem rätt. Exempelvis kräver många sjukdomar att både hondjuret och handjuret bär på anlag för den specifika sjukdomen, för att den ska utvecklas hos ungarna. 

Därför handlar det mer om att göra rätt matchning, något det här projektet kan hjälpa till med, säger projektledaren Tomas Bergström, forskare vid SLU.

Vad kan forskningen bidra med?

Det här forskningsprojektet riktar in sig på att kartlägga en viktig del av immunförsvaret som kallas MHC. Syftet är bland annat att göra det lättare för uppfödare av djur som hästar, hundar, kor och får att göra matchningar inom aveln som främjar hälsa - på ett långsiktigt och motståndskraftigt sätt. En möjlighet att åter förbättra arternas möjlighet till ett starkt, varierande och motståndskraftigt immunförsvar.

MHC fungerar mycket förenklat som en “gripklo” som letar rätt på, fångar upp och larmar till resten av immunförsvaret när ett skadligt ämne i form av virus, bakterie, parasit eller svamp tar sig in i kroppen. Och här är det viktiga: Olika varianter av MHC upptäcker olika typer av smittämnen.

Så en viktig aspekt av aveln framöver kan vara att matcha individer med olika MHC-varianter, för att bidra till raser och arter där immunförsvaret är kapabelt att hantera så många olika typer av skadliga angrepp som möjligt, säger Tomas Bergström, forskningsledare.

För att kunna göra rätt matchningar behövs ett test för att se vilken variant av MHC varje avelsdjur har i sitt immunförsvar. Och innan det är möjligt att ta fram, krävs en kartläggning av vilka varianter av MHC som över huvud taget existerar inom dessa olika arter av djur: Häst, hund, får och ko.

Det är vad forskningsgruppen nu ska göra. Kartlägga varianter, utveckla ett MHC-typing system och slutligen möjliggöra applicering kopplat till olika sjukdomar.

Målet är alltså att vi om fyra år ska ha kommit fram till både kunskap om hur uppfödare kan testa vilken variant av immunförsvar varje avelsdjur har och avla fram kloka kombinationer av djur utifrån det. 

Forskningsprojektet väntas pågå åtminstone fram till hösten 2029 och du kan följa det via projektsidan här.

Fakta:

Begreppsförklaring: 

MHC = Major histocompatibility complex

Om projektet:

  • Forskningsprojektet finansieras av FORMAS, Skriftställare Birgitta Carlssons fond (SBCF), Ögrens fond (IÖF), Svenska Kennelklubben och Thure F och Karin Forsbergs Stiftelse och pågår under perioden 2025-2029 

  • Ansvarig forskare är Tomas Bergström, docent i molekylär genetik vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), tillsammans med en forskargrupp bestående av:
    • Suvi Mäkeläinen, forskare inom komparativ sjukdomsgenomik vid SLU.
    • Eva Tydén, docent inom parasitologi vid SLU.
    • Magnus Åbrink, docent i biokemi, inriktning immunologi, vid SLU.
    • Göran Andersson, professor i molekylär genetik vid SLU.
    • Björn Ekesten, Leg. veterinär samt professor i klinisk neurofysiologi vid SLU.
    • Thomas Simon, doktorand vid SLU.
    • Daniel Goncalves doktorand vid SLU.

  • Officiellt namn: “The Major Histocompability Complex (MHC) - Genetic variation and its impact on endoparsite susceptibility in cattle, sheep, horses and dogs.”

Projektets delar kan övergripande beskrivas som:

  1. Karaktärisera MHC hos hund, häst, får och ko
  2. Designa ett MHC-typningssystem för att kunna sekvensera ett stort antal individer inom respektive grupp, ras och art.
  3. Applicera av den nya kunskapen för några sjukdomar som kan vara kopplade till MHC.  

Kontakt