Växer våra svenska sötvattenskräftor olika? Masterstudenten Nick Paulus söker svaren

Med hjälp av dataanalys, fältstudier och laboratorieexperiment hoppas Nick bidra med ny kunskap som kan stärka både vattenbruk och naturvård.

Vad handlar ditt examensarbete om?

Jag jobbar med våra svenska sötvattenskräftor – den inhemska flodkräftan och den invasiva signalkräftan. Det jag vill ta reda på är om de här arterna anpassat sig till de olika miljöerna de lever i, och i så fall hur. Jag är särskilt intresserad av kräftornas livshistoria, som till exempel varför flodkräftor i norr tenderar att växa långsammare än de i söder, vilket kan bero på att födan i norr är mer säsongsbunden. För signalkräftan ligger fokus mer på hur förvaltningsmetoder kan påverka olika egenskaper hos populationerna, som kroppsstorlek, och om ett högt fisketryck kan driva förändringar över tid.

Hur ska du studera flodkräftan?

Här finns det redan insamlad data från en tidigare studie, så mitt jobb är att analysera dessa och jämföra viktiga egenskaper mellan olika populationer av flodkräfta. Eftersom flodkräftan har funnits i Sverige sedan istiden är det rimligt att tro att den hunnit anpassa sig lokalt – men förvånansvärt nog har ingen studerat det här på djupet än.

Och signalkräftan – vad gör den intressant i ditt arbete?

Signalkräftan kom till Sverige på 1960- och 70-talet, så egentligen är det för tidigt för någon större evolutionär anpassning. Ändå verkar vissa bestånd bli mindre, och många tror att det beror på konkurrens om mat. Ett problem är att vi inte vet om de olika populationerna av signalkräfta har hunnit anpassa sig till sin livsmiljö – och det är där mitt examensarbete kommer in. Jag ska ut i fält och fånga signalkräftor för att sedan genomföra experiment i labbet på Sötvattenslaboratoriet.

Hur går experimenten till?

Jag kommer att följa signalkräftor från olika populationer och som har kläckts i år. Kräftorna fångar vi i sjöarna Mälaren, Vättern och Åvaån och placerar dem sen i kräftakvarium. Här kommer jag att föda upp varje kräfta individuellt i akvarium under identiska förhållanden – samma mat och samma temperatur – från september 2025 till januari 2026. Om de då växer lika mycket betyder det att skillnaderna ute i naturen beror på miljön. Men om de fortfarande växer olika, trots identiska förhållanden, pekar det på genetiska skillnader som åtminstone delvis kan tänkas spegla anpassningar till olika miljöförhållanden i sjöarna.

Varför är det viktigt att förstå dessa mönster?

För flodkräftan kan resultaten hjälpa oss att göra bättre bevarandeinsatser, till exempel när vi ska välja vilka populationer som är bäst lämpade för olika vatten. För signalkräftan handlar det mer om förvaltning. Om matbrist gör dem mindre, eller om vissa populationer anpassat sig på olika sätt, kan vi behöva förändra våra tankar om hur vi fiskar arten. Att förstå om förändringarna beror på miljö, konkurrens eller gener kan alltså hjälpa oss att förbättra hur vi hanterar denna invasiva art.

Vad hoppas du uppnå med ditt arbete?

Att bidra till en bättre förståelse av våra svenska sötvattenskräftor. Jag hoppas också att resultaten ska kunna användas inom bevarandearbete, vattenbruk och fiskeförvaltning och ge oss klokare sätt att hantera invasiva arter framöver. 

Slutligen, vad uppskattar du mest med ditt masterarbete?

Jag ser fram emot hela arbetet egentligen, men allra roligast är så klart fältarbetet och att fixa och designa själva experimentet. Fältarbete är något som vi studenter inte alltid får möjlighet att delta i, vilket gör det särskilt givande och tillför en extra dimension till mitt masterarbete.

Läs mer om våra svenska sötvattenskräftor

Läs mer om programmet där Nick studerar: Conservation and Management of Fish and Wildlife

Se aktuella examensarbeten vid insitutionen för akvatiska resurser.