När vattnet ritar om kartan – utmaningar och möjligheter för framtidens urbana utemiljöer

Ishi Buffam, universitetslektor vid SLU, inledde seminariet med att lyfta fram vattnets dubbla roll i klimatförändringarnas tid:

”Några av de allvarligaste klimatrelaterade riskerna handlar om vatten: snabba översvämningar i tätbebyggda områden kräver att vi ser till hela avrinningsområden, och kustnära städer står inför stigande havsnivåer. Samtidigt är vatten avgörande för stadens hälsa – det gynnar ekosystem, kyler ner städerna och ger livsnödvändiga resurser.”

Att hantera dessa sammanlänkade utmaningar kräver samarbete över olika discipliner och intressen, betonade Ishi Buffam.

Nationell säkerhet och motståndskraft i vattenfrågor

Kester Gibson från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) lyfte kopplingen mellan vattenhantering, klimatanpassning och nationell säkerhet:

”Vattentillgång, översvämningsberedskap och hantering av torka är centrala för att bygga motståndskraft mot klimatförändringar.”

Han gav konkreta exempel där urbana vattensystem inte bara hanterar dagvatten, utan också fungerar som naturliga skydd mot skogsbränder och bidrar till bättre luftkvalitet – vilket visar hur vatten kan stärka samhällets motståndskraft på flera sätt.

Integrerad strategi för vattenkvalitet och stadsutveckling i Uppsala

Erica Hasslar och Johanna Andersson, strategiska samhällsplanerare i Uppsala kommun, berättade hur den växande befolkningen påverkar vattenmiljön.

Ett prioriterat mål är att minska fosforhalterna och förbättra vattenkvaliteten i Fyrisån som rinner genom Uppsala, med ambitionen att det ska gå att bada i den senast 2030. Strategin bygger på fortsatt förbättringsarbete, samverkan med markägare och innovativa samarbeten med akademi och näringsliv.

”Vi arbetar inte bara med att minska fosforutsläppen, utan också för att skapa synergieffekter med översvämningsskydd, biologisk mångfald, rekreation och hållbar dagvattenhantering”, betonade de.

NICER – nytt verktyg för naturbaserade lösningar i städer

Neil Sang, forskare vid SLU, presenterade NICER – ett EU-finansierat projekt inom Horizon 2020 som utvecklar ett digitalt beslutsstöd för att planera grön infrastruktur med fokus på vatten.

”Projektet undersöker hur naturbaserade lösningar som gröna väggar, tak och regnträdgårdar kan rena och återanvända vatten lokalt i staden”, sa Neil Sang.

Verktyget modellerar hur olika lösningar kan samverka på stadsdelsnivå för att öka motståndskraften, jämfört med mer traditionella, centrala system.

Med NICER-plattformen kan planerare mata in lokala föroreningsdata och få förslag på hur man kan införa decentraliserad, naturbaserad vattenhantering.

Köpenhamn bygger skyfallsskydd som också stärker stadens livsmiljöer

Rosalina M Wenningste Torgard, ansvarig för klimatanpassning och platsutveckling i Köpenhamn, delade med sig av erfarenheter från stadens omfattande arbete med skyfallshantering – ett arbete som tog fart efter det extrema regnvädret 2011: 

”Vi behövde flexibla lösningar med flera funktioner – som inte bara hanterar klimatutmaningar utan också skapar attraktiva stadsmiljöer med mervärden för invånarna.”

Ett exempel är projektet Karen Mindes Aksen, färdigställt 2023, som omvandlat en del av staden till en prisbelönt plats som förenar översvämningsskydd med lokal identitet och bevarade träd.

”För att lyckas med den typen av projekt krävs en nära dialog med lokalsamhället – lösningarna måste svara mot människors behov och värderingar”, framhöll hon.

Nu går Köpenhamn vidare med en mer sammanhållen strategi för hela stadens vattenkretslopp, där klimatanpassning vävs samman med utveckling av stadens natur.

Avslutande reflektioner

Webbinariet visade att vatten inte enbart är en utmaning att hantera – utan också en kraftfull möjlighet att omforma våra städer. Genom att tänka nytt, samarbeta över sektorsgränser och utgå från vatten som en bärande resurs, kan vi skapa stadsrum som är mer motståndskraftiga, levande och hållbara.