
Poppel kan slå både gran och tall på skogsmark
Det finns möjlighet att odla snabbväxande poppel på skogsmark, med hjälp av förädlade plantor och återföring av aska. Det visar en ny doktorsavhandling vid SLU.
Svensk skog domineras av gran och tall, som också är basen för skogsindustrin. Men ökade skador från stormar, torka och insekter gör att det särskilt till granen behövs ett kompletterande trädslag. Helst ett lövträd, som både kan säkerställa produktionen och öka den biologiska mångfalden.
Poppel ett bra komplement
Trädslag som fått ökad uppmärksamhet som alternativ är poppel och hybridasp. De odlas idag med framgång på jordbruksmark, men kan då konkurrerar med livsmedelsproduktion. Det bästa vore om man kunde odla poppel på andra marker, som skogsmark.
Problemet är att skogsmarken ofta är sur och näringsfattig, vilket gör det svårt att odla poppel. När pH sjunker under 5 blir aluminium lösligt i marken och skadar rötterna, vilket hindrar upptag av vatten och näring.
Slår både gran och tall
För att komma lösa problemen har SLU-doktoranden Luca Muraro gjort fältexperiment, genetiska studier och en systematisk litteraturöversikt.
I storskaliga fältexperiment planterades popplar tillsammans med björk, asp, hybridasp, gran och tall. Två marktyper jämfördes - långvarig skogsmark och granbevuxen redan planterad åkermark.
Resultaten av försöken var tydliga. Poppel har svårt att klara sig på sura marker – om den inte får behandling med aska. Att återföra aska ger inte bara näring utan ökar också pH-värdet. På skogsbevuxen åkermark överträffade poppeln ofta både gran och tall.
– Det som förvånar mig är de slående resultaten. Vi förväntade oss inte att inblandning av aska i jorden skulle vara så effektivt. Vi kunde se en fördubbling av tillväxten, säger Luca Muraro.
Nya kloner tål sur mark bättre
Muraros forskning visar också att olika kloner av poppel är olika känsliga, och med hjälp av selektion och förädling kan man ta fram aluminiumtoleranta kloner som klarar skogens sura mark. För att öka möjligheterna att odla poppel på skogsmark kan det alltså både behövas askåterföring och plantor som inte är så känsliga för sur mark.
– Vi behöver smarta kombinationer av rätt genetiskt material och rätt markbehandling. I praktiken kan det innebära att plantera toleranta kloner på svårbrukade marker, medan askbehandling kan användas där det är praktiskt möjligt, säger Luca Muraro, vid Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap.
Forskningen som lett fram till avhandlingen har bland annat finansierats av Energimyndigheten.
Här kan du se avhandlingen Fast-growing broadleaved alternatives for Swedish forestry
Luca Muraro disputerar den 7 november i Alnarp.
Kontakt
-
Person
-
PersonHenrik Böhlenius, universitetslektorInstitutionen för sydsvensk skogsvetenskap