Våtmark omgiven av skog. Foto.
Bilden visar ett av de områden som redan återväts och som provtogs sommaren 2024. Foto: Alberto Zanella.

Storsatsning på återvätning av skogliga våtmarker – ny infrastruktur på plats

Nyhet publicerad:  2025-10-06

Forskningsprogrammet ReWetFor har under 2025 byggt upp en omfattande fältinfrastruktur för att studera återvätning av skogliga våtmarker och dess effekter på klimat, vatten och biologisk mångfald.

Går det att ångra en dränering? För att undersöka om det går att återskapa de miljöfördelar och samhällsnyttor som naturliga våtmarker ger, pågår ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som ska bidra till bred kunskap. 

Sedan forskningsprogrammet startade har en infrastruktur byggts upp som omfattar tre delar:

  • Master sites där fyra våtmarker följs noggrant före och efter återvätning, med särskilt fokus på hydrologi, vattenkvalitet och växthusgaser.
  • Återvätta torvmarker spridda över hela landet, där forskarna jämför återvätta marker med närliggande dränerade marker för att se hur landskap och tid sedan återvätningen påverkar effekterna.
  • Kommande återvätningar av 25 våtmarker under hösten 2025, som följs med detaljerade före-efter-studier och jämförs med närliggande referensområden.

Fältmätningar gjorda

Under året har forskargruppen genomfört omfattande fältmätningar av bland annat vattenflöden, grundvattennivåer, vattenkvalitet, växthusgasflöden, biodiversitet, habitatdiversitet, djurspridda sjukdomar, granbarkborre och rekreationsvärden. Även vattenprover för eDNA-analyser har tagits, vilket öppnar för nya möjligheter att kartlägga mikroorganismer och patogener.

Just nu pågår dataanalys för att utvärdera hur återvätning påverkar alla olika aspekter, och hur effekten skiljer sig mellan olika typer av våtmarker. Det faktum att all data är insamlad från samma infrastrukturer, ger en unik möjlighet att relatera olika aspekter till varandra. 

Möjlighet till uppföljning

Programledare Karin Eklöf får ofta frågan om miljöövervakningsdata används i programmet.

Vi önskar att vi hade kunnat göra det, miljöövervakningsdata är en guldgruva. Tyvärr omfattar den befintliga miljöövervakningen av sötvatten inte uppföljning av återvätning. Det är synd tycker jag, då det är högst angeläget att följa upp hur denna typ av åtgärder påverkar ekosystemen under ett längre tidsperspektiv än några få år som ofta blir fallet i kortare forskningsprojekt. Återvätning är en långtidsstrategi, och ingen quick-fix metod, och därför krävs också en långsiktig uppföljning. För att relatera effekter av återvätning till områdesvariabler, så som t.ex. markkemi och ståndort, hoppas vi däremot ha nytta av markinventeringsdata, säger Karin.  

ReWetFor är ett är ett forskningsprogram som sker i samarbete mellan SLU och flera partners och finansieras av Naturvårdsverket.

 

Kontakt