Svenska artprojektets forskare samlades i Uppsala
I veckan sammanstrålade forskare från hela landet för att presentera och diskutera de senaste taxonomiska projekten inom Svenska artprojektet.
Regeringsuppdraget Svenska artprojektet har som mål att kartlägga och vetenskapligt beskriva Sveriges alla flercelliga organismer. I veckan arrangerade SLU Artdatabanken en träff där samtliga forskare med pågående finansiering från Svenska artprojektet kunde visa upp och diskutera sina projekt.
Sveriges mindre kända insekter och kvalster
Alla grupper av djur i de pågående projekten är ryggradslösa – det är här som en stor del av Sveriges outforskade fauna fortfarande finns. Emma Wahlberg vid Naturhistoriska riksmuseet har länge forskat på de mycket små, långsmala och ofta undanskymda insekterna tripsar i Sverige. Just nu fokuserar hon på familjen smaltripsar. En annan mindre känd insektsgrupp är finglanssteklar, vilka lever som parasiter. Här arbetar Niklas Wahlberg [EM1] och Emma Kärrnäs vid Lunds universitet med att utröna släktskap och beskriva nya arter.
Johannes Bergsten vid Naturhistoriska riksmuseet avslutar ett sex år långt forskningsprojekt om de parasiterande insekterna vridvingar, vilket lett till att de kända arterna ökat avsevärt. Kjell Arne Johansson och Victor Passanha [EM2] studerar kvalstergruppen Mesostigmata, eller rovkvalster. Projektet ska inte bara öka kunskapen om gruppen utan även bygga framtida taxonomisk kompetens och expertis.
Dolda maskar och maneternas kusiner
Maskar är i sig själv inte en sammanhållen grupp – i stället finns här flera separata fyla av ryggradslösa djur. En sådan grupp är nematoder, eller rundmaskar som är långa, slanka, osegmenterade och runda i genomskärning. Oleksandr Holovachov vid Naturhistoriska riksmuseet forskar särskilt på de rundmaskar som är associerade till insekter. Ringmaskar är ett annat fylum där Arne Nygren vid Göteborgs universitet forskar på familjen rastamaskar, som fått sitt svenska namn efter de burriga tentaklerna på huvudet. Rastamaskarna är vanligt förekommande i svenska vatten, men hittills vet vi inte särskilt [EM3] mycket om dem.
I våra hav finns också Acoelomorpha, det vill säga ädelstensmaskar och tvåstensmaskar. Gruppen, som studeras av Ulf Jondelius [EM4] tillsammans med Marika Maranzano på Naturhistoriska riksmuseet, räknas som meiofauna vilket innebär att arterna oftast är mindre än 1 millimeter men större en cirka 50 mikrometer[EM5] . En annan mindre känd grupp i Svenska vatten är Monogenea – sugmaskar som parasiterar på fiskar – som forskas på av Chahinez Bouguerche vid Naturhistoriska riksmuseet. Thomas Dahlgren och Doris Björling [EM6] vid Göteborgs universitet undersöker Hydrozoer, en klass av ryggradslösa djur som är släkt med maneterna men mindre kända, även om nästan hundra arter har rapporterats i våra vatten.
Ny forskning om mossor, lavar och svampar
Även utanför djurriket pågår just flera forskningsprojekt inom Svenska artprojektet. Nils Cronberg vid Lunds universitet forskar på landets dolda mångfald av bladmossor, och Måns Svensson vid Uppsala universitet reviderar vad vi tidigare visste om Sveriges krimmerlavar. Atheliales är en ordning av svampar där kunskapen varit bristfällig, och Martin Ryberg vid Uppsala universitet tar i sitt projekt reda på mer om gruppen. Han fokuserar i projektet särskilt fokus på släktet spindelskinn. Hymenogaster är ett annat svampsläkte som visat sig ha mycket stor, hittills okänd artdiversitet. Henrik Nilsson vid Göteborgs universitet tittar här på nya arter, avgränsning, utbredning och ekologi.
Om Svenska artprojektet
Svenska artprojektet är ett regeringsuppdrag som SLU Artdatabanken har haft sedan 2002. Målet är att kartlägga, beskriva och tillgängliggöra kunskap om alla Sveriges flercelliga växter, svampar och djur. SLU Artdatabanken har bland annat i uppdrag att stödja och dela ut bidrag till taxonomisk forskning och inventeringsarbeten för att upptäcka fler av Sveriges okända arter. Särskilt fokus läggs på mindre kända organismgrupper. Forskningsprojekten genomförs ofta vid något av landets universitet eller naturhistoriska museer.