Pippis sockerdricksträd riskerar att dö utan vaccin: ”Skulle vara en katastrof”

Sockerdricksträdet finns faktiskt på riktigt. På en vacker gård i Vimmerby står förlagan; en ståtlig och mer än 200 år gammal alm som författaren klättrade i som barn och som inspirerade henne till det ikoniska läskframtrollande trädet utanför Villa Villekulla. Men nu står trädet inför ett existentiellt hot: Almsjukan.

– Om sockerdricksträdet drabbas hade det varit förfärligt. Det skulle vara en katastrof. Det går inte att ersätta ett sådant träd, det är så pass kulturhistoriskt viktigt, säger Christopher Mörk. Han är trädgårdsmästare vid Astrid Lindgrens Näs och berättar i podden Skogen & människan om arbetet för att rädda den ikoniska almen.

Almsjukan är en svampsjukdom som sprids av främst almsplintborren. Det räcker med att ett fåtal sporer följer med skalbaggen in innanför barken. När svampen får kontakt med trädets vattenkanaler är det redan försent.

– Den sprider sig som jästceller inne i trädet på ett jätteeffektivt sätt. När trädet känner svampens närvaro försöker det försvara sig genom att täppa till sina vattenkanaler. Det överreagerar mot infektionen och dödar sig självt, berättar Audrius Menkis, forskare vid avdelningen för skoglig patologi på SLU i Uppsala.

Almsjukan har ödelagt bestånd av almar i stora delar av både Sverige och Europa, och har även tagit sig in på Astrid Lindgrens Näs. Sjukdomen är mycket smittsam och infekterade almar vissnar och dör på bara en säsong. Vid författarens barndomshem har flera smittade almar huggits ner de senaste åren och för att skydda träden som är kvar vaccineras de nu mot almsjukan varje vår.

– Vätskan injiceras med en grov nål innanför barken runtom trädet i brösthöjd, ungefär var tjugonde centimeter, berättar Christopher Mörk. Vaccinet ska göra träden mer motståndskraftiga, men det finns inga garantier för att skyddet är hundraprocentigt.

Har slagit ut almen i nästan hela Europa

I Europa saknar almen genetisk motståndskraft mot svampen vilket lett till att almbeståndet decimerats över hela kontinenten på ett par årtionden. Konsekvenserna är stora. Inte bara för oss människor som sett omtyckta träd försvinna ur parker och skogar, utan också för många hotade arter.

– Almen är livsmiljö åt hundratals arter av insekter, lavar, svampar och andra organismer. När almen försvinner minskar mångfalden, speciellt i gamla skogar och parker, säger Audrius Menkis.

Det finns inga kända metoder för att stoppa almsjukan, och att vaccinera alla träd är inte heller ett realistiskt alternativ. Men det finns sätt att skydda almarna som är kvar. I Sverige görs nu försök att förädla fram potentiellt resistenta almar. Där kan allmänheten hjälpa till genom att rapportera in friska almar i sin närhet som kan vara bra kandidater. Ännu mer konkret är arbetet med att minimera spridningen genom att snabbt ta bort infekterade träd.

Än finns almen kvar, och Audrius Menkis har hopp om att vi kan rädda trädet med gemensamma krafter.

– Det är en lång väg, kräver mycket tid och mycket resurser. Men jag tror vi kan lyckas, säger Audrius Menkis.

Hör mer sockerdricksträdet, almens betydelse och kampen mot almsjukan i podden Skogen & människan.