En man föreläser framför publik
– Studenter har i alla tider fått hjälp på olika sätt, menar Matt Low. Hur mycket och vilken typ av extern hjälp är acceptabel? Foto: Johanna Grundström

Forskarutbildning möter AI-revolutionen: så påverkas doktoranden

Nyhet publicerad:  2025-12-05

Hur bör doktorander använda AI i sitt arbete? Generativ AI skapar nya möjligheter inom forskning men utvecklingen går snabbt och tydliga riktlinjer saknas. Frågan är därför angelägen för många doktorander som vill dra nytta av tekniken utan att kompromissa med forskningsetiken.

För att belysa ämnet bjöd SLU och Sparbanken Skånes centrum för hållbar primärproduktion in doktorander och handledare till en eftermiddag om AI:s roll i forskarutbildningen. Centrumet arbetar för en mer kunskapsbaserad, hållbar och robust primärproduktion, och de åtta doktorander som är knutna till satsningen täcker hela livsmedelssystemets bredd – från genetik och växtförädling till stadsodling, styrning och energiintegration. Tillsammans bidrar de med nya perspektiv på framtidens hållbara matproduktion.

På vägen mot en avhandling ställs doktoranderna oundvikligen inför frågan hur AI ska användas. För att kunna utnyttja verktygens styrkor krävs förståelse för hur generativ AI fungerar och vilka begränsningar som finns.

– För att kunna dra maximal nytta krävs en kunskap i hur en prompt ska formuleras – men det kan man också fråga AI om hjälp med, menar Matt Low, AI-utbildare vid SLU och eftermiddagens huvudtalare.  

Generativ AI är mer pålitlig när den hanterar områden där det finns omfattande befintlig data. Samtidigt är det avgörande att doktoranden kritiskt granskar de svar som ges, då AI ofta uttrycker sig med stor säkerhet och ibland med inneboende bias.

– Ställer du en vag fråga så kommer du att få ett vagt svar, säger Matt Low. Var detaljerad, specifik och framförallt: fortsätt fråga och acceptera inte alla svar som sanna.  

AI-verktyg kan fungera som stöd för idéutveckling, som bollplank eller som hjälp vid praktiska uppgifter som textbearbetning. Men användningen behöver förankras mellan doktorand och handledare genom en öppen dialog. Båda parter måste vara överens om hur AI får användas för att säkerställa att doktorandens upphovsmannaskap inte urholkas.

Doktorandstudier innebär också en förväntan att man ska ha genomgått vissa moment. Handledaren behöver ha klart för sig vad denne förväntar sig att studenten ska ha genomfört, och inte behöva känna i slutet att avhandlingen kommit till genom genvägar.

– Studenter har i alla tider fått hjälp på olika sätt, menar Matt Low. Hur mycket och vilken typ av extern hjälp är acceptabel?

Utöver de pedagogiska övervägandena finns också etiska aspekter. Att dela personuppgifter eller annan känslig information med AI-verktyg kan vara problematiskt. Det finns metoder för att arbeta med generativ AI på ett säkert sätt, men det kräver medvetna val.

– AI bör fungera som ett verktyg som förstärker, men inte ersätter, kritiskt tänkande, analys och argumentation, menar Matt Low. Doktoranden måste själv kunna förklara och försvara sina perspektiv, sin data, analys och slutsatser.

Åtta doktorander inom SLU och Sparbanken Skånes centrum för hållbar primärproduktion

       Adrien Vial, Can the integration of ecological theory with quantitative genetics transform disease resistance breeding?
Huvudhandledare: Aakash Chawade,
institutionen för växtförädling

       Ananta Aacharya, Crop cultivation in combination with solar panels on arable land – How does it contribute to the future need for food and energy in a profitable way?
Huvudhandledare: Daniel Nilsson, institutionen för biosystem och teknologi

       Andrew Gallagher, Transformative governance for a sustainable food system.
Huvudhandledare: Fredrik Fernqvist, institutionen för människa och samhälle

       Laurène Mailhan, From Stench to Scent – Genetic strategies towards bunt-free organic wheat
Huvudhandledare: Therese Bengtsson,
institutionen för växtförädling

       Linda Groot Nibbelink, Back to basics: The potential of Nordic heirloom vegetables for improved national food security and ability to cope with future climate changes
Huvudhandledare: Lars Mogren, institutionen för biosystem och teknologi

       Lubos Ríha, Towards a sustainable future with reduced input through enhanced starch yield and tailored starch qualities
Huvudhandledare: Mariette Andersson,
institutionen för växtförädling

       Mina Nesic, Exploring seed quality traits and their genetic regulation in Swedish protein crops for enhanced diversity and nutritional stability
Huvudhandledare: Cecilia Hammenhag,
institutionen för växtförädling

       Yizhi Zhang, Climate impact mitigation and resource use efficiency of rooftop greenhouses for urban food production
Huvudhandledare: Thomas Prade, institutionen för biosystem och teknologi

Kontakt