Foto av en kvinna (Birgitta Staaf Larsson, SLU) ståendes inomhus i lösdrift med mjölkkor.
Foto: Lisa Chröisty, SLU

Djurskyddskontroller, men hur? Utveckling för allt bättre välfärd hos svenska mjölkkor: “Med djuren som facit”

Nyhet publicerad:  2025-08-01

För att säkerställa välfärden hos Sveriges mjölkkor finns lagstiftning och kontroller av mjölkgårdar. Men är dagens djurskyddskontroller verkligen optimalt utformade för att förstå och följa kornas fysiska såväl som mentala välmående? Det är frågor som inom forskningen ställts - och nu besvarats.

I Sverige finns knappt 300 000 mjölkkor. Sedan 2009 ansvarar länsstyrelserna för djurskyddskontrollen av dessa. Länsstyrelsens uppgift är att kontrollera att lagstiftningen följs och därmed säkerställa en god djurhållning.

Men hur väl kontrollen avspeglar djurvälfärden, beror såklart på vad som mäts.

Dagens kontroller: Välfärd utifrån människans eller kornas sätt att se på det?

Idag kontrolleras till exempel djurens utrymmen, skötselrutiner, hull och renhet vid en djurskyddskontroll. Men hur specifika är dessa mått? Och är det verkligen vad som spelar störst roll för djurens välfärd?

Låt oss ta det från början.

Foto taget ovanifrån av mjölkkor inomhus i en lösdrift.
Mjölkkor i en svensk lösdriftsanläggning. Foto: Lisa Chröisty, SLU


För att bedöma om en gård lever upp till de lagstadgade kraven använder man vid djurskyddskontroller Jordbruksverkets checklista. Det finns även andra protokoll som används för att kontrollera djurskydd och djurvälfärd. Vilket protokoll som används beror på vem som genomför kontrollen. 

  1. Den offentliga kontrollen: görs av länsstyrelsen. Här används frågeformulär som kryssas i likt en checklista: “ja”, “nej”, “ej aktuellt” eller “ej kontrollerat”. Varje enskilt djur omfattas. Kontrollen tar ca 1-2 timmar.

  2. Växas frivilliga kontroll Kokontrollen: där bedömningen sker genom att vardera 35 kor, ungdjur respektive kalvar noga bedöms. Detta är ett mer tidskrävande sätt att bedöma djurens välfärd och bedömningen tar ca 3-4 timmar att genomföra. Idag har 73 % av landets mjölkgårdar valt att vara del av denna frivilliga kontroll, där även rådgivning erbjuds.

  3. Protokollet “Welfare Quality”: används främst inom forskning. Detta protokoll bedömer mer detaljerat, bland annat ingår beteendeparametrar. Ett mycket tidskrävande sätt att bedöma djurvälfärd, inte minst när det gäller beteenden som t.ex. “hur avslappnade är djuren” där bedömningar kräver iakttagande över en viss tid. I Welfare Quality bedöms 30-73 djur beroende på besättningens storlek och tar ca 6-8 timmar.

De som kontrollerar mjölkkor och gårdar från statligt håll kan kallas djurskyddshandläggare, djurskyddskontrollanter eller djurskyddsinspektörer, beroende på vilken länsstyrelse i vårt avlånga land personen arbetar för. Men rollen är densamma, och vid varje kontroll används Jordbruksverkets checklistor.

Vem som bedömer spelar roll

Ja, det gör det faktiskt.

För att få reda på huruvida det är ett påstående som faktiskt stämmer undersöktes tidigt i forskningsprojektet hur olika yrkeskategorier bedömer hull och renhet på nötkreatur, för att ta reda på om och i så fall hur yrke, utbildning och erfarenhet påverkar bedömningar.

Där visade det sig att studenter är tuffare än både veterinärer och djurskyddshandläggare, säger doktorand Birgitta Staaf Larsson och fortsätter: Något som säkert beror på att man blir lite “avtrubbad”, eller i alla fall van vid det man ser när man spenderat många år ute i en viss miljö, så som många av veterinärerna och djurskyddshandläggarna har gjort.

Men resultaten av en djurskyddskontroll handlar också om vilka frågor som ställs och på vilket sätt dessa besvaras:

Vad gäller länsstyrelsernas djurskyddskontroll är det idag en checklista som besvaras med “uppfyllt”/“inte uppfyllt”, där frågor om kornas beteenden saknas. Ett bedömningsområde som nu anses allt mer viktigt för att få en helhetsbild om hur bra korna faktiskt mår och har det, förklarar doktoranden.

Att använda sig av ett så svartvitt system kan visa sig ha sina begränsningar. För vissa mätvärden, exempelvis om utrymmet för korna är tillräckligt stort, går det att enkelt kategorisera det med uppfyllt eller ej uppfyllt, men för andra värden är så inte alltid fallet:

När det handlar om frågor kring djurens renhet eller hull, kan det vara en god idé att framöver göra det möjligt att besvara frågorna mer detaljerat med antal djur som t.ex. är smutsiga och även om de är lindrigt eller gravt smutsiga, säger Birgitta Staaf Larsson.

Mot något nytt: Med korna som facit

Att använda sig av fler djurbaserade parametrar i de offentliga djurskyddskontrollerna är något som efterfrågats från EU-nivå. Det innebär i sin tur att behovet av att se över och utveckla djurskyddsprotokollen vuxit sig allt större.

Men vad är då djurbaserade parametrar, och hur ser vi till att djurskyddskontrollerna framöver tar hänsyn till det?

Enkelt kan man förklara det som att protokollen idag utgår mycket ifrån aspekter kring djurens miljö snarare än signaler från djuren, säger Birgitta Staaf Larsson och fortsätter: Så genom arbetet med det här projektet har vi utgått mer från hur vi kan se på djuren som facit för huruvida de har det bra eller inte.
  • EU-kommissionen har ett övergripande ansvar för djurskydd inom EU och ser till att medlemsländerna följer gemensamma regler. De utför kontroller för att säkerställa att djurskyddslagstiftningen följs, men det är medlemsstaternas ansvar att genomföra de faktiska kontrollerna. 
  • I Sverige är det Jordbruksverket som har det övergripande ansvaret för djurskyddet i Sverige och samordnar och vägleder länsstyrelsernas arbete.
  • EU:s regler för djurskydd återspeglar de så kallade fem friheterna: Frihet från hunger och törst, frihet från obehag, frihet från smärta, skador och sjukdomar, frihet att utföra naturligt beteende och frihet från rädsla och oro.
  • För att se till att djurskyddskontrollerna mäter dessa viktiga aspekter har det efterfrågats att fler djurbaserade parametrar används i protokollen. En del av varför det här forskningsprojektet genomförts.

Varje mjölkgård måste följa den svenska lagstiftningen (L104 - Jordbruksverkets föreskrifter för nötkreatur), samt djurskyddslagen och djurskyddsförordningen.

Foto av en mjölkko som ligger ner inomhus i ett stall med lösdrift.
En djurbaserad parameter som kan användas är att se om korna har ro att ligga ner. Det är ett gott betyg om många av djuren känner sig bekväma och trygga att göra det. Foto: Lisa Chröisty, SLU

Sedan insåg vi också att vi behöver hitta smartare sätt att bedöma en del av kriterierna, t.ex. kornas termiska komfort (att de varken behöver frysa eller bli för varma) och huruvida varje ko har haft möjlighet att dricka tillräckligt med vatten. Något som det tidigare saknats praktiskt genomförbara metoder för, fortsätter doktoranden.

Frågan om vatten är en som blir allt viktigare; dels då fler mjölkkor hålls lösgående i flockar snarare än uppbundna i bås vilket kan skapa hierarkier där vissa djur inte tillåts dricka, dels för att vi i framtiden kan bli tvungna att hushålla allt mer med vatten som resurs.

För djur som producerar mjölk brukar man kalla vatten för den "viktigaste fodertillgången", på grund av att om ett djur inte dricker tillräckligt minskar också aptiten, vilket gör att de minskar foderintaget och i längden minskar mjölkproduktionen, säger doktorand Birgitta Staaf Larsson.

Därför har forskargruppen också genomfört olika tester med utrustning som termometrar, värmekameror och mjölkprover för att hitta det bästa sättet att mäta både temperatur och vattenhalt hos varje enskild ko. En utmaning, men som lett till framsteg.

Framtiden: Mot bättre djurhållning och ännu smartare robotar

Efter många års arbete går nu projektet mot sitt slut, och för den som är nyfiken finns flera vetenskapligt publicerade artiklar att läsa. 

Det jag kortfattat skulle vilja skicka med ut till allmänheten är att vi överlag har väldigt bra djurhållning i Sverige, jämfört med andra länder, men att den självklart alltid kan bli ännu bättre, säger Birgitta Staaf Larsson.

Kanske kan det i framtiden bli möjligt dels genom ändrade djurskyddskontroller, där det här forskningsprojektet nu lämnar flera praktiska och djurvänliga förslag. Men också genom teknisk utveckling:

Mjölkrobotarna idag mäter vid mjölkning av varje enskild ko redan flera aspekter som mjölkmängd, färg, temperatur och celltal. Även hull mäts i vissa anläggningar. Att framöver se att roboten skulle kunna fånga upp de djur som fått för lite vatten vore en fantastisk utveckling, avslutar hon.

Foto av en kvinna (Birgitta Staaf Larsson) sittandes på huk inomhus med en mjölkko som nosar på henne.
Hur kan djurskyddskontrollen i Sverige göras bättre? Det har Birgitta Staaf Larsson tagit reda på för att lämna förslag till utveckling och förbättring för Sveriges mjölkkor. Foto: Lisa Chröisty, SLU

Fakta:

Begreppsförklaring: 

Doktorand = En forskarstudent som under fyra år utbildas och ingår i ett forskningsprojekt. Efter godkänd examen får personen titeln doktor i ämnet, vilket är den högsta akademiska examen i Sverige.

Om projektet:

  • Doktorandtjänsten finansieras av Svenska djurskyddsföreningen och har pågått på deltid under perioden 2014-2025.
  • Doktorand i projektet är Birgitta Staaf Larsson, tillsammans med en forskargrupp bestående av:
    • Huvudhandledare för projektet 2022-2025 Anna Jansson, professor i anatomi och fysiologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    • Huvudhandledare för projektet 2014-2021 Margareta Stéen, docent i sjukdomar hos vilda djur vid SLU.
    • Kristina Dahlborn, biträdande handledare och professor emerita i integrativ fysiologi vid SLU.
    • samt Jan Hultgren, biträdande handledare 2014-2021 och docent i husdjursvetenskap vid SLU.

Projektets delar kan övergripande beskrivas som:

  1. Att jämföra tre olika protokoll (offentliga kontrollen med två andra) på 41 mjölkgårdar runt om i Sverige för att se hur gårdarna står sig utifrån de olika protokollen.
  2. Att se hur olika kategorier av yrken bedömer smutsiga djur och hull på nötkreatur. En undersökning där 569 personer deltog, alla med någon koppling till bedömning av djur men inom olika yrkesgrupper och nivåer av erfarenhet.
  3. Att hitta sätt att mäta de båda begreppen termisk komfort (behaglig kroppstemperatur) och vätskestatus hos mjölkkor.  

Kontakt