Forskning kan ge bättre koll på odlares löklager

För femton år sedan skördades knappt 40 000 ton matlök i Sverige. I dag är skörden nästan 87 000 ton och lök är näst efter morot den grönsak som både i areal och skörd är den största. Åhus Grönt har under de femton åren gått från 50 till 150 hektar lökodling och lök finns därmed på en fjärdedel av företagets grönsaksareal. 

– Rödlök har ökat mest procentuellt sett, men gul lök har fortfarande en större andel av odlingen, säger Per Johansson som är ägare och VD.

I nordöstra Skåne är jordarna lätta och sandiga och passar bra för grönsaks- och potatisodling. Företaget ligger utanför Kristianstad och bedriver konventionell odling. Företaget har även kontraktsodlare, det vill säga lantbrukare som har kontrakt med Åhus Grönt för att odla och leverera olika grönsaker. Den årliga skörden av matlök på de egna odlingarna uppgår till cirka 9 000 ton och tillsammans med skörden från kontraktsodlingarna blir det totalt 20 000 ton per år. Det innebär att de levererar mer än var femte svenskodlad matlök. 

Rödlök mer krävande 

Rödlök och gul lök odlas på likadana jordar, men rödlök kräver mer omsorg eftersom den lättare får skador av ogräs och sjukdomar. Skördarna varierar stort.

– Du kan ta väldigt bra skördar på rödlök, men du kan också ha större utmaningar så att det blir misskörd på rödlök.

Lök kan både sås och planteras och företaget praktiserar båda metoderna. För att plantera krävs att löken först sås i torvkuber i växthus. När löken vuxit sig cirka 7–8 centimeter hög planteras hela kuben ut med hjälp av en planteringsmaskin. Plantering innebär högre kostnader, men i gengäld blir det högre och tidigare skörd eftersom problem med exempelvis ogräs och insekter minskar.

– Ju längre tid du har på fälten desto mer utmaningar får du, med alltifrån flugor till mögel, säger Per Johansson.

Sandflykt påverkar sådden

En annan utmaning vid odlingen är sandflykt på våren, som kan påverka etableringen av sådden. 

Bevattning är numera en självklarhet för en grönsaksodlare.

– Insatsvarorna är jättedyra i dag så du har inte råd att odla någonting som inte har rätt förutsättningar. 

Utmaningarna med lök tar inte slut bara för att skörden är bärgad. Lök är visserligen en av de grönsaker som kan lagras längst, men i genomsnitt 10 till 15 procent försvinner på grund av lagringsskador, enligt Per Johansson. 

Lådförvaring mot svinn

Lök måste torkas och förvaras i en jämn temperatur för att inte bli dålig och på anläggningen i Kristianstad förvaras all lök i lådor om två ton. Lådförvaring är ett steg på vägen för att förhindra svinn, eftersom mögel och bakterier inte kan spridas i alltför stora volymer.

De säljer först de lådor där löken har haft dåliga förutsättningar när de magasinerats. Det är dock svårt att under lagringstiden kontrollera och bestämma i vilken ordning resterande löklådor ska skickas iväg till grossist.

Elektroniska näsor

Ny teknik kan bli ett viktigt verktyg för att minska förlusterna. Forskning vid SLU i Alnarp visar att så kallade elektroniska näsor skulle kunna användas för att hitta lagringssjukdomar. Lök som angripits av svampar och bakterier avger nämligen svavelhaltiga ämnen. Studier visar också att sockerhalten hänger samman med att groning har kommit igång. 

För Åhus Grönt som under femton år mer än fördubblat sin lökproduktion, vore bättre kontrollmöjligheter under lagringstiden ett stort steg mot en ännu bättre verksamhet.

– Att kunna mäta sockerhalt för att avgöra om något parti börjar tappa måttet vore en jättestor grej. Det hade också varit jättebra om man hade kunnat ha en termometer eller en elektronisk näsa och sedan se på ett larm om det började bli dåligt, säger Per Johansson.

Samverkan mellan odlare och forskare

Annie Drottberger, verksamhetsledare för SLU och Sparbanken Skånes centrum för hållbar primärproduktion, framhåller vikten av kontakt mellan odlare och forskare. 

– Lantbrukares erfarenheter är viktiga för fortsatt forskning och att forskningen i sin tur bidrar till att hitta nya lösningar, säger hon.

SLU och Sparbanken Skånes centrum för hållbar primärproduktion ska verka för en kunskapsbaserad, hållbar och robust livsmedelskedja som långsiktigt gynnar ekonomisk tillväxt och utveckling i samhället. Annie Drottberger lyfter en särskilt akut fråga:

– Växtsjukdomar innebär utmaningar, och därför behövs nya strategier för att kunna fortsätta odla trädgårdsprodukter, till exempel lök. Det är viktigt att kunskapen kommer vidare till odlare som Åhus Grönt så att de kan tillämpa nya metoder i praktiken. Samtidigt måste forskare föra en dialog med näringen för att fånga upp behov i odlingen. 

Hon betonar vikten av fortsatt samverkan.

–  På så sätt kan vi i högre utsträckning utveckla nya arbetssätt för att säkra en ökad svensk primärproduktion, säger hon.

Text: Birgitta Sennerdal

Läs också:

Doften som kan rädda lökskörden

Minskat löksvinn med elektroniska näsor