Fyra flygande gäss mot blå himmel.
Grågässens flyttmönster har förändrats de senaste decennierna. Foto: Johan Månsson

Grågåsen – från Spanien-resenär till stannfågel och kortflyttare

Nyhet publicerad:  2026-01-20

Förr var Spanien de svenska grågässens favoritplats på vintern. I dag stannar de skånska gässen hos oss året runt, och de flesta som häckar längre norrut nöjer sig med att flytta till Danmark, Tyskland eller Nederländerna. Förändringar i klimat och jordbruk har gett grågässen ett nytt flyttmönster.

Flera gåspopulationer har ökat i Sverige, och när gässen betar på åkrarna kan det leda till skador på grödorna och ekonomiska förluster för lantbrukarna. Därför är det viktigt att veta mer om hur gässen rör sig och söker föda i landskapet.

Camilla Olsson, doktorand vid SLU i samarbete med Högskolan Kristianstad, har märkt grågäss med GPS-sändare på fem platser: Hudiksvall, Örebro, Nyköping, Kristianstad och Svedala.

– Det är häftigt att hålla i en livs levande gås som man sedan kan följa i flera år, i princip i realtid. Det ger en unik inblick i gässens liv, säger Camilla Olsson.

Hennes avhandling avslöjar ett intressant mönster i grågässens flyttvanor. De grågäss som märkts i Skåne, i Kristianstad och Svedala, stannade för det mesta i samma område hela året. Bara någon enstaka individ flög över Öresund till Danmark under vintern. De är i praktiken stannfåglar.

Däremot flyttade i stort sett alla märkta gäss från Hudiksvall, Örebro och Nyköping söderut, huvudsakligen till Danmark, Tyskland och Nederländerna.

På 1970–90-talen var Frankrike och Spanien centrala vinterområden för grågässen. Det visar data från tidigare studier med ringmärkta gäss. I Camillas studier var det bara en GPS-märkt individ som nådde ända till Spanien.

Förr flyttade alla svenska grågäss ungefär lika långt – de som häckade längst söderut i Sverige flyttade också längst söderut i Europa. Nu flyttar de nordligaste häckarna längst. De flyger alltså över sina stationära artfränder i Skåne på väg till kontinenten.

Förklaringen till det ändrade flyttmönstret är troligtvis en kombination av mildare klimat och förändringar i jordbruket. Vintrarna är mildare och i mellersta Europa, inklusive sydligaste Sverige, finns ofta öppet vatten året runt. Dessutom har det har blivit vanligare med vintergröna grödor som gässen äter.

En kvinna sitter med en märkt gås i famnen.
Camilla Olsson berättar att fältarbetet var spännande. Det är svårare att fånga gäss än vad man kan tro. Foto: Niklas Liljebäck

Men Camilla Olssons forskning handlar inte bara om vart gässen flyttar – utan också om hur de använder jordbrukslandskapet. Hon har bland annat sett att gäss gärna väljer vall och betesmark på våren, stubbåkrar och skördespill på hösten samt mer varierande grödor på vintern. Olika gåsarter verkar också skilja sig åt: kanadagäss föredrar gröna vintergrödor, medan bläsgäss oftare väljer gräsmarker.

– Jag hoppas att mina resultat ska användas inom förvaltningen och i förlängningen bidra till att minska skador på jordbruksmark.

Camilla Olsson försvarar sin avhandling den 23 januari 2026 på Högskolan i Kristianstad och zoom

Läs mer 

From flyway to field Ecology and management of geese in agricultural landscapes

Underlag till studien
Majoriteten av studierna är baserade på GPS-märkta grågäss, som fångats och märkts i fem olika områden från Hudiksvall i norr till Svedala i söder. Sammanlagt försågs 161 grågäss med solcellsdrivna GPS-halsband. Avhandlingen baseras också på flockinventeringar, där forskarna sammantaget har studerat mer än 200 000 observationer av sex olika gåsarter på jordbruksmark: grågås, vitkindad gås, kanadagås, bläsgås, skogsgås och tundragås.

Grågässen i landskapet

  • Grågässens flyttvanor varierar. I Skåne är de i princip stannfåglar. Grågäss längre norrut flyttar vanligtvis till Tyskland, Danmark och Nederländerna. De gäss som häckar längst norrut flyttar längst.
  • Gässens sökande efter föda styrs starkt av landskapet, inte bara av vilka grödor som finns. De föredrar öppna fält med god sikt och undviker områden nära skogskanter, vägar och bebyggelse.
  • Avståndet till nattplatser är avgörande. De allra flesta grågäss söker föda inom 4 kilometer från sjöar och våtmarker där de övernattar. Cirka 90 procent av alla observationer på jordbruksmark låg inom detta avstånd.
  • Stubbåkrar är särskilt attraktiva under hösten, framför allt kornstubb. Även betesmarker och vall används ofta, särskilt under vår och sommar.
  • Grödovalet varierar med årstid och gåsart, men generellt lockar kort vegetation och lättillgänglig föda. Gäss nyttjar det som är tillgängligt och mest attraktivt för stunden.
  • Risken för grödoskador är störst nära våtmarker, särskilt om attraktiva grödor ligger inom några kilometer från ostörda nattplatser.

 

Kontakt