Mer naturvärden i Riksskogstaxeringen

Professor emeritus Håkan Olsson har på uppdrag av Riksskogstaxeringens styrgrupp tagit fram ett diskussionsunderlag till hur Riksskogstaxeringen skulle kunna utvecklas de närmaste 10 åren.

Mer naturvärden efterfrågas

Rapporten slår fast att användarna över lag är mycket nöjda med de tillförlitliga data som produceras idag och Håkan Olsson förslår därför bara en lätt översyn.

– Riksskogstaxeringen fungerar väl, men särskilt från naturvårdssidan finns en förväntan om ytterligare mätningar, säger Håkan Olsson.

Programstyrgruppen för Riksskogstaxeringen har diskuterat hur man ska gå vidare med förslagen i rapporten.

– Vi kommer inte att kunna göra precis allting som rapporten föreslår, men det är ett väldigt bra underlag för fortsatt utvecklingsarbete, säger Göran Ståhl, ordförande för programstyrgruppen.

Styrgruppen planerar inte att göra några omvälvande förändringar av Riksskogstaxeringen. De långa tidsserierna ska inte brytas. Det handlar snarare om att komplettera med fler variabler, och eventuellt att mäta variabler på nya sätt.

Redan idag gör Riksskogstaxeringen en mängd noteringar av naturvärden, men inte på alla provytor. För att erbjuda säker statistik krävs att man kan inventera naturvärden på ännu fler ytor.

– Om det går att samla in sådan data på fler ytor kan det bli tillräckligt mycket för att kunna ligga som underlag till olika karteringar och förbättrad skogsstatistik, säger Cornelia Roberge, programchef för Riksskogstaxeringen.

Det bör också finnas en möjlighet att beskriva vissa naturvärden utifrån de mätvärden som redan tas in idag. Det finns tillexempel ett samband mellan biodiversitet och de träd- och beståndsuppgifter som redan samlas in idag.

Fjärranalys kan ge nya möjligheter 

Rapporten har ett särskilt fokus på möjligheterna med fjärranalys. Med satellitbilder samt detaljerad skanning från flygplan, drönare eller en laser på marken kan en enorm mängd data från skogen samlas in.

Sedan en tid används redan data från fjärranalys för att komplettera Riksskogstaxeringens inventeringar och producera preliminär statistik. Kanske kan markbaserad laserskanning i en framtid komma att ersätta vissa manuella mätningar i fält.

– Om tio år så tror jag att de här metoderna kommer att vara en viktig del av det som Riksskogstaxeringen gör, men i dagsläget är osäkerheten är för stor, säger Göran Ståhl.

Förslagen presenteras i Rapport Skog 2025:4