linjediagrm
Under 2000-talet har stormskadorna ökat och ligger på en dubbelt så hög nivå. Källa: Riksskogstaxeringen.

Stormskador dubbelt så stora

Nyhet publicerad:  2026-01-13

Under 2000-talet har skadorna från storm och snöbrott i skogen ökat till en markant högre nivå i den svenska skogen. Det visar data från Riksskogstaxeringen.

Sedan stormen Gudrun 2005 fällde 75 miljoner skogskubikmeter virke har ett antal oväder dragit in över Sverige och orsakat stora skogsskador – Per, Dagmar, Simone, Hilde, Sven, Ivar, Gorm, Egon, Alfrida. Och nu Johannes, som kan ha fällt 10 miljoner kubik, enligt Skogsstyrelsen.

Skadorna på högre nivå

Även om ingen av stormarna fällt lika mycket skog som Gudrun, så har de tillsammans bidragit till att de totala skadorna har ökat. Storm- och snöskadorna är ungefär dubbelt så stora efter Gudrun jämfört med före.

– Stormskadorna har klöst sig fast på en högre nivå. Gudrun var en våldsam storm, och det är faktiskt anmärkningsvärt att skadorna fortfarande ligger kvar uppåt den nivån, säger Per-Erik Wikberg, redovisningsansvarig på Riksskogstaxeringen på SLU.

I Riksskogstaxeringen tar det fem år innan alla provytor har inventerats, och därför är det ett glidande femårsmedelvärde som redovisas i statistiken. Taxeringen, som görs på sommaren, skiljer inte på om det är stormar eller snö som skadat träden.

Men statistiken visar alltså att volymen död ved till följd av stormfällning eller snöbrott ökat till markant högre nivå. I medel har nästan sex miljoner kubikmeter skog dött varje år, sedan 2005.

Stor andel av avverkningarna

De återkommande stormarna har fått stor påverkan på skogsbruket, särskilt lokalt där stormen dragit fram. Skogsbruksplanerna spricker, tänkta avverkningar och gallringar får ställas in när det skadade virket måste tas omhand. Enligt Riksskogstaxeringen statistik består fem procent av avverkningarna av döda träd.

Utifrån statistiken från Riksskogstaxeringen tycks det som om skogsbruket får ställa in sig på att stormar drar in och fäller skog i stor omfattning.

– Hur det blir framåt har vi ingen aning om. Men om man ska dra några växlar på historiken kan vi förvänta oss en fortsatt hög nivå. Men vi får se, säger Per-Erik Wikberg.

Kontakt