Ny lavkarta visar tydligare var marklaven finns

Sedan tidigare finns två kartor som indikerar var det finns marklavar, från 1980-talet och från 2020, framtagna av SLU på uppdrag av Sametinget. Nu finns en uppdaterad karta, SLU lavindikatorkarta 2025, som visar var marklav förekommer och hur lavrika bestånden är inom renskötselområdet.

Lavrika bestånd identifieras väl i kartan, vilket bekräftas av visuella jämförelser mot kända lokaler, GPS-analys av ren, drönarortofoton och fältbesök.

Jämförelsen mellan 2020 och 2025 års kartor visar att samma områden oftast pekas ut som lavrika, men 2025 års karta fångar dessutom fler lågproduktiva, lavrika skogar och hanterar moln och hyggen bättre. Cirka två procent av arealen påverkas fortfarande av moln där osäkerheten är större.

Stor minskning av lavmarker

Forskning visar att lavrika marker och skogar har minskat med 71 procent från 1955 fram till idag. Eftersom renlavar utgör en nödvändig del av foderresursen för renarna under vintern är karteringar speciellt viktiga och efterfrågade.

Den övergripande målsättningen med lavindikatorkartorna att leda till en ansvarsfull och hållbar markanvändning där lagar och bestämmelser som reglerar markanvändning efterföljs. Lavindikatorkartorna kan också vara ett underlag för att identifiera områden för att restaurera lavmarker.

Kartan har begränsningar

Kartan är en modell och skall inte användas för att räkna areal med lav, då får man i stället använda data från Riksskogstaxeringen.

Kartan kan heller inte användas för att förutse var renarna befinner sig. Renens beteende under vintertid kan inte enbart förklaras med förekomst av marklaver. Många andra faktorer spelar in, till exempel snöförhållanden, låst bete på grund av varma temperaturer, andra markanvändare, flyttleder och barriär. 

Även hänglav utgör en betydande del av fodret, speciellt under vårvinter, men för hänglav finns inga kartunderlag idag.

Här hittar du SLU lavindikatorkarta 2025

Gallring och röjning på rätt marker kan öka marklaven