Vandrande Junseleälgar spårades med GPS – nu går forskningsprojektet i mål
I flera år har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) samlat in data om älgars rörelser i Junseleområdet. Syftet har varit att förstå hur älgar och deras vandring påverkas av förändringar i skogslandskapet. Nu avslutas projektet, GPS-halsbanden plockas av och kunskapen ska sammanställas.
Efter ett lyckat pilotprojekt med de tre älgarna som döpts till "Trygga mamman", "Ärrade damen" och "Jokern", utökades forskningen i närheten av Kullberg och Junsele i Ångermanland 2022 och 2023. Då utrustades ytterligare 21 respektive 9 älgar med GPS-halsband. Tekniken gör det möjligt att följa älgarnas rörelser dygnet runt, året runt och samtidigt samla in data om omgivande temperatur.
Nu avslutas projektet och i slutet av februari sökte forskarna upp de GPS-märkta älgarna en sista gång, sövde dem och plockade av halsbanden.
– Det har varit väldigt intressant att följa älgarnas vandring mellan sommar- och vinterbetesområdena. Nu har vi samlat in de data vi behöver utifrån frågorna vi ville ställa om älgar i området. För mig har det inneburit oförglömliga älgmöten, bland annat under kalvningssäsongen, men nu är dags att låta Junseleälgarna vandra vidare utan oss, säger Fredrik Stenbacka, försöksledare.
Nu ska forskarna se vad GPS-halsbandens data kan berätta om Junseleälgarnas liv och sammanställa resultaten. En forskningsfråga har varit hur klimatförändringar, säsongsvariationer och människans markanvändning påverkar älgvandringen.
– De här skogsområdena är spännande och lite annorlunda jämfört med andra studieområden eftersom det innehåller en högre andel plantering av snabbväxande contortatall. Det är första gången vi kunnat studera hur älgar rör sig och använder en sådan livsmiljö. Vi har till exempel sett att älgarna väljer att uppehålla sig i unga contortabestånd i samma utsträckning som andra ungskogar, säger Wiebke Neumann, forskare vid SLU.
Stort engagemang från tv-publiken
Under slow-tv programmet Den stora älgvandringen har SLU gjort det möjligt för allmänheten att följa forskningsälgarnas rörelser direkt via databasen WRAM. Publiken har fått namnge några av älgarna och intresset för dem har varit stort.
Tv-publiken har också samlat in pengar till SLU:s forskning i området. Pengarna har gått till den kalvräkning som gjorts inom projektet varje vår och förra året var sista gången.
– Allt engagemang från tittarna har varit helt fantastiskt. Vi är tacksamma för allt stöd och intresse och det har varit roligt att kunna dela med sig av kunskapen under projektets gång, säger Göran Ericsson, dekan vid fakulteten för skogsvetenskap, SLU.
Enligt SVT har forskningen i området skapat ett mervärde.
– Det har varit ett roligt komplement som både publiken och produktionen uppskattat. Vi kommer även i fortsättningen använda oss av SLU:s expertis både i samband med Den stora älgvandringen och i andra naturprogram, säger Johan Erhag, projektledare på SVT.
Följer andra älgar runt om i landet
Just nu vandrar GPS-märkta älgar på flera andra platser i landet. Forskarna följer älgar i Nikkaloukta i Norrbotten, Fredrika i Västerbotten och Ljusdal i Hälsingland. Projektet i Ljusdal handlar om hur klövvilt påverkats efter skogsbränderna 2018. Området är ett av Sveriges björntätaste och forskarna studerar hur rovdjuren påverkar älgstammen.
– De här projekten är väldigt spännande och intressanta och vi ser fram emot att fortsätta berätta om vad älgarna lär oss, säger Wiebke Neumann.

Älgforskningen i Junseleområdet
Redan vid millennieskiftet bedrev SLU studier i närheten av Kullberg och Junsele där tv-programmet Den stora älgvandringen spelas in. Då användes gammal teknik, VHF-radiohalsband, som innebar att älgarnas pejlades manuellt.
2019 märktes de första tre älgarna i området med GPS-halsband i ett pilotprojekt som under 2022 och 2023 utökades till att omfatta data från totalt 33 älgar. Projektet avslutas nu. En slutrapport med resultaten väntas bli klar i höst.
Länktips
Så fungerar älgarnas GPS-halsband.
Mer om SLU:s forskning med GPS-märkta älgar: Älgars rörelser i brukade landskap.
Databasen WRAM: SLU Wireless Remote Animal Monitoring.
Reportage, forskningsnyheter och quiz: Allt du vill veta om älg
Pressbild (för användning i samband med nyheten) Foto: Frida Wengberg.
Kontakt
-
PersonGöran Ericsson, dekan vid fakulteten för skogsvetenskapInstitutionen för vilt, fisk och miljö
-
PersonWiebke Neumann Sivertsson, forskareInstitutionen för vilt, fisk och miljö
-
Fredrik Stenbacka, försöksledare fält, Institutionen för vilt, fisk och miljö