Argentinas lantbrukare bytte odlingssystem på 30 år. Hur snabbt är du själv beredd på förändring?

Nyhet publicerad:  2026-04-17

På kort tid övergick större delen av lantbruksföretagen i Argentina från konventionell sådd till no-till, odling med minskad jordbearbetning. Sebastian Remvig deltog i den stora internationella konferensen IFMA och fick anledning att reflektera över hur svenska företagare tar sig an förändringar?

Scenario: en varm konferenssal på spannmålsbörsen i Rosario. Från hamnarna längs med floden skeppas ungefär 70 % av Argentinas spannmål och oljeväxter ut i vida världen.

På scenen står ordföranden för Aapresid, No-till farmers association och talar om hur de som förening jobbat för övergången till no-till-odling i Argentina. Det är en teknologisk utveckling som de idag i princip kan se på i backspegeln. De senaste 10 åren har mellan 80 och 90 % av åkermarken brukats med direktsådd och väldigt lite jordbearbetning.

När man är här inser man hur stort Argentina är på världsmarknaden för spannmål och soja. Ta majs som exempel, Argentina står bara för ca 4 % av världens produktion men nästan 20 % av utbudet på världsmarknaden. Deras egna analyser visar dock att potentialen i landet är att öka exporten rejält om hinder som exporttullar tas bort, infrastrukturen i landet utvecklas och lantbruksföretagarna anammar bästa tillgängliga teknologi.

Bilden i fotomontaget ovan visar hur arealen no-till har utvecklats de senaste 30 åren. Det får mig att tänka på hur innovationer och ny teknologi sprids på en marknad - begreppet diffusionsteori.

Inom diffussionsteori delar man in marknaden i olika kategorier efter hur snabbt de tar sig an innovationer enligt grafen nedan. Samtidigt kan man tänka på hur ett företag ska hantera innovationer. Generellt talar man om att innovatörerna och en del av de tidiga brukarna för stå för utvecklingskostnaderna för förändringen. Ur ett företagsperspektiv vill man således försöka hitta timingen där man tar sig an innovationen i brytpunkten mellan tidiga brukare och tidig majoritet. På det sättet drar man nytta av vinsterna av den nya teknologin utan att bära utvecklingskostnaderna. Är man en sen majoritet har marknaden anpassat sig efter förändringen som görs för att hinna med marknaden snarare än att dra nytta av förändringen.   
  

Baserad på Rogers, E. (1962) Diffusion of innovations. Free Press, London, NY, USA.

Tillbaka till Argentina och övergången till direktsådd och plöjningsfritt. Perioden där majoriteten gick igenom förändringen skedde på ungefär 15 år. Vad säger det om hur vi ska tänka på våra produktionssystem?

Om man ska kunna vara en del av den tidiga majoriteten betyder det att man ska kunna byta system över en 8-10 årsperiod för att inte bli för sen. Ur en maskinsynpunkt är detta nog inte så svårt att hantera. Frågan är nog snarare hur man agerar för att se till att själv inte hamna i bakvattnet. Hur håller man koll på vilka teknologier som börjar närma sig den tidiga majoriteten? Hur ser man till att företaget är finansiellt redo att ta sig an förändringar? Svaret kan ligga i att utveckla dynamisk kapacitet. Man delar då in förmågorna till förändring i tre kategorier, identifiera, gripa och transformera. Samtliga dessa måste vara på plats för att företaget ska kunna hantera en föränderlig omvärld.

Har du funderat på hur väl ditt företag är rustat för att klara av de uppgifterna? 

Kontakt

  • Sebastian Remvig, verksamhetsledare
    Institutionen för människa och samhälle
    +4640415432 +46730375318

    • IFMA International farm management association

    IFMA är en internationell organisation för alla som är intresserade av lantbrukets företagsledning. Medlemmarna kommer från ett brett spektrum av aktörer – från producenter, rådgivare, forskare och lärare till beslutsfattare, leverantörer och lantbruksorganisationer.

    Den ideella föreningen har idag medlemmar i över 50 länder. Målet är att fördjupa kunskapen om lantbruksföretagande och att utbyta idéer och erfarenheter om företagsledning inom lantbruk världen över.

    Föreningens främsta verksamhet är de internationella kongresserna, som arrangeras vartannat år i olika länder. De varar vanligtvis 6 dagar och erbjuder – tillsammans med pre- och postcongress-turer – tillfälle att diskutera lantbruk och företagsledning i ett globalt sammanhang och att lära känna värdlandets jordbruk och människor. Årets kongress hölls i Rosario, Argentina.