Stigar viktigare än hur skogen ser ut, visar ny studie
Det är lätt att tro att trädslag, ålder och lummighet avgör hur vi upplever en skog. Men viktigare än skogens sammansättning är dess tillgänglighet. Det visar en ny studie från SLU.
I en enkätstudie har Victor Göransson, doktorand vid SLU, undersökt vad i skogen som påverkar hur människor upplever den. Resultaten pekar på att det inte är skogens egenskaper som i första hand avgör – utan hur den går att använda.
– Det mest avgörande för hur människor bedömer en skog är om det finns stigar. Tillgänglighet väger tyngre än klassiska skogliga variabler som trädslag, ålder och mångfald. Finns det ingen stig spelar det i praktiken liten roll hur vacker skogen är, säger Victor Göransson.
En annan slutsats är att synliga skötselingrepp påverkar negativt.
– Finns det spår av maskiner eller annan mänsklig påverkan bryter det upplevelsen. Resultaten visar också att hyggen liksom unga, täta bestånd uppfattas som mindre attraktiva än den traditionella, uppvuxna skogen.
Studien genomfördes i fyra städer från norra till södra Sverige.
– Vi trodde att det kanske skulle finnas vissa regionala preferenser, exempelvis att respondenterna i norr skulle föredra tallskog i högre utsträckning än de i söder. Men några sådana resultat såg vi inte.
Studien visade heller inga signifikanta skillnader kopplat till respondenternas ålder, kön eller utbildningsnivå. Däremot såg man att personer med hög naturanknytning – det vill säga en stark känsla av samhörighet med naturen (eng. Nature Connectedness) – tenderar att uppleva alla typer av skog mer positivt.
Vilka slutsatser drar du av resultaten?
– Vi blir mer urbana och efterfrågar i viss mån tillrättalagda naturupplevelser. Snarare än att gå rakt i skogen för att plocka bär eller svamp rör vi oss i dag längs markerade leder och planerade stråk, säger Victor Göransson och tillägger:
– För kommuner och andra markägare är det viktigt att förstå hur grundläggande tillgängligheten är. Det räcker inte att skogen har höga naturvärden om människor upplever att de inte kan ta sig runt i den, exempelvis om där finns stora mängder död ved. Samtidigt finns det en balans i hur man sköter skogen: tillgänglighetsåtgärder kan förbättra upplevelsen men riskerar också att göra den sämre om de blir för synliga.
Kontakt
Victor Göransson, victor.goransson@slu.se, 090-786 82 26.
Om studien
Studien genomfördes under våren 2025 i Umeå, Västerås, Göteborg och Växjö. Drygt 1500 respondenter fick se videoklipp på olika skogsmiljöer och därefter besvara ett antal frågor.
Syftet var att undersöka hur stadsbor uppfattar olika typer av skog i relation till estetik och lämplighet för rekreation – och hur dessa uppfattningar hänger samman med naturanknytning (Nature Connectedness). Naturanknytning är ett begrepp som beskriver individers känslomässiga relation till naturen.
Genom att använda sig av panorerande videor hoppas man – till skillnad från många liknande studier som använt sig av stillbilder – i högre grad skapa en känsla av reell skogsnärvaro.
80 procent av alla skogsbesök sker i närheten av tätorter. En förståelse för stadsbors skogspreferenser möjliggör en bättre anpassning av skötseln i de skogar som används mest.
Studien – Influence from forest parameters, physical attributes, individuals Nature Connectedeness on perceived recreational forest values - Evidence from a Swedish survey of urban residents – väntas publiceras i höst.