Tidig eller sen vår – Sverige är delat

Vårkollen, som är ett medborgarforskningsprojekt där frivilliga och professionella forskare samarbetar, genomfördes för första gången 2015. Varje år har tusentals observationer rapporterats in från hela landet om vitsippans, blåsippans, tussilagons, sälgens och häggens blomning samt björkens lövsprickning. De flesta av dessa brukar ha kommit långt i södra Sverige medan det norrut fortfarande är vinter. I år, när värmen kom ovanligt tidigt och snötäcket var ovanligt tunt i norra Sverige, medan södra Sverige fick en kylslagen början på året, är det extra intressant att få in rapporter från hela Sverige.

I Sverige finns ett unikt material att jämföra med eftersom samma observationer gjordes för 150 år sedan. Samma vårtecken dokumenterades av ett observatörsnätverk från 1873 till början av 1900-talet, och nu jämför vi dessa med dem vi får in via Vårkollen. Genom att samla in vårtecken vid samma tidpunkt under många år, kan vi analysera hur växterna reagerar på olika vårväder och därmed långsiktiga förändringar som påverkas av ett förändrat klimat.

– Är det fint väder på valborg blir det många som vistas utomhus och många spanar då efter tidiga vårtecken, som blåsippa och tussilago, eller kanske t.o.m. häggblommor i sydligaste Sverige. Alla dessa kan bli medborgarforskare genom att rapportera sina fynd till Vårkollen. Då bidrar de till ny kunskap om klimatförändringens effekter på våra vilda växter, säger Mora Aronsson, ordförande i Svenska Botaniska Föreningen.

Många har redan rapporterat olika vårtecken de sett, inte minst i sociala medier. Under normala väderförhållanden är stora delar av norra Sverige fortfarande täckt med snö så här års, men i år försvann snötäcket mycket tidigare och i stort sett hela Sverige har barmark redan nu, bortsett från fjällkedjan och Norrbottens inland. Tidigare år har Vårkollen visat att våra allra tidigaste vårtecken är särskilt kopplade till snöns utbredning, så i år kan dessa förväntas uppträda ovanligt långt norrut i landet. Under sådana här omständigheter är det extra viktigt att få in rapporter även från platser där blomning och lövsprickning inte har hunnit visa sig än. Med den relativt kallare starten i söder förväntas de lite senare vårtecknen, t.ex. björkens lövsprickning och häggens blomning, inte ha utvecklats lika långt som tidigare år, framför allt inte på Sydsvenska höglandet som har ett mer kontinentalt klimat med kalla nätter.

Klimatförändringarna påverkar både vårens ankomst och växtsäsongen som helhet, men varje år är unikt, så vi behöver fortsätta göra observationer av detta under en längre tid. Under de elva år som Vårkollen har genomförts, har flera av de ingående växterna på många platser startat mycket tidigare än vad som var normalt för 100–150 år sedan, men hur ser det ut i år?

– Vårt prognosverktyg för björkarnas lövsprickning, som bygger på årets vårväder, tyder på att den just nu ligger runt en vecka före ett normalt ”modernt” år, men kanske så mycket som två veckor tidigare än för 150 år sedan, säger Ola Langvall från SLU och projektledare för Svenska fenologinätverket.

Vårkollen är en del av Naturens kalender, en större miljöövervakning där frivilliga medborgarforskare över hela landet bidrar till att dokumentera växtsäsongen från första vårtecken till sista hösttecken. Eftersom växtsäsongens längd och tidpunkten när olika arter blommar, skjuter skott eller fäller sina löv är grundläggande egenskaper i naturen, är det många som påverkas när naturens kalender ändras. Skogsbrukare, jordbrukare, biodlare och pollenallergiker är exempel på sådana som är direkt beroende av samspelet i och med naturen, och därmed behöver vi kunskap om hur den biologiska växtsäsongen förändras som en effekt av ett förändrat klimat.

Vårkollen tar enbart emot observationer av vårtecken under de två dagarna 30 april och 1 maj, så det gäller att rapportera direkt. Resultatet publiceras i ett pressmeddelande den 4 maj.

Foto på tussilago: Gert Olsson/Scandinav

Mer information

• Vårkollens hemsida (www.vårkollen.se)
• Folder om Vårkollen
• SLU:s prognosverktyg för björkens lövsprickning

Kontaktpersoner nationellt

Sveriges lantbruksuniversitet/Svenska fenologinätverket
(www.naturenskalender.se, www.vårkollen.se)

Ola Langvall, ola.langvall@slu.se, 070–600 52 26

Per Bengtson, per.bengtson@slu.se, 070–946 88 51

Maria Lundgren, maria.lundgren@slu.se, 072–241 18 38

Svenska botaniska föreningen (www.svenskbotanik.se)

Mora Aronsson, mora.aronsson@svenskbotanik.se, 072–512 10 43

Sofia Mattiasson-Nilsson, sofia.mattiasson-nilsson@svenskbotanik.se, 073-316 57 57

Regionala kontaktpersoner

Blekinge, Robert Ekholm, Robert.ekholm@lansstyrelsen.se, 010-224 01 29

Bohuslän, Sofia Mattiasson-Nilsson, sofia.mattiasson-nilsson@svenskbotanik.se, 073–316 57 57

Dalarna/Falun, Johanne Maad, maadjohanne@gmail.com, 070-467 41 01

Gästrikland, Peter Ståhl, peter.stahl@svenskbotanik.se, 073-024 20 43

Hälsingland, Stefan Olander, skalensfabod@gmail.com, 070-569 26 90

Härjedalen, Eva Sundin, e.sundin@telia.com, 070-922 04 16

Jämtland, Staffan Åström, carex47@gmail.com, 070-686 82 74

Medelpad, Eva Sundin, e.sundin@telia.com, 070-922 04 16

Norrbotten/Abisko, Sofia Åström, sofia.astrom@live.se, 073-072 45 33

Skåne, Stefan Andersson, stefan.andersson@biol.lu.se, 076-020 05 68

Småland, Åke Rühling, ake.ruhling@telia.com, 070-606 86 21

Södermanland, Gunnar Björndahl, gunnar.bjorndahl@svenskbotanik.se, 070-230 54 82

Stockholm, Yolanda Karlsson, yolandakarlsson@gmail.com, 072-026 59 41

Uppland, Anders Helander, anders.g.helander@gmail.com, 070-484 18 88

Värmland, Pär Dahlström, par.dahlstrom@gmail.com, 070-518 06 24

Västmanland/Örebro, Bengt Stridh, stridh.bengt@telia.com, 070-532 30 67

Öland, Ulla-britt Andersson, ullabritt.oland@gmail.com, 070-536 78 36

Östergötland, Kjell Antonsson, kjell.antonsson56@gmail.com, 072-516 42 45