Vilka faktorer bestämmer skörden av ekologiskt odlad spannmål?

Även om många studier undersökt skördebegränsande faktorer i ekologisk odling, framför allt genom fältförsök, saknas det fortfarande kunskap om vilka de skördebegränsande faktorerna är i praktiken, i lantbrukares fält. 

I en ny studie har Rafaelle Reumaux vid SLU och hennes kollegor utnyttjat befintlig variation i biofysiska förutsättningar och grödornas skötsel på olika ekologiska gårdar för att undersöka vilka faktorer som begränsar avkastningen. Studien genomfördes 2020 på totalt 52 fält med vårkorn och 29 fält med höstvete i Skåne, Halland och Västra Götalands län. I varje fält graderades förekomsten av ogräs, bladlöss och växtsjukdomar och grödans kvävestatus bestämdes med en klorofyllmätare. Jordens pH, mullhalt samt fosfor- och kaliumhalt mättes med jordprover. Information om gödsling och övrig information om grödornas skötsel inhämtades genom intervjuer med lantbrukarna. Temperatur och nederbörd under odlingssäsongen, lerhalt och landskapstyp för varje fält hämtades från databaser.

Det fanns en stor variation i både grödornas avkastning och skötsel. De högsta hektarskördarna var tre till fyra gånger högre än de lägsta. Tillfört kväve genom gödsling varierade mellan 0–88 kg per ha i vårkorn och 0–160 kg per ha i höstvete. Både de biofysiska förutsättningarna, som jordart, mullhalt och väder, och grödornas skötsel var relaterade till avkastningen. Grödans kvävestatus var positivt relaterad till avkastning i båda grödorna och mer ogräs var relaterat vill lägre avkastning i vårkorn.

Eftersom studien visar på stora variationer mellan gårdar när det gäller både odlingsmetoder och avkastning inom ekologisk växtodling menar forskarna att en bättre förståelse av sambanden mellan odlingsmetoder och avkastning kan bidra till att i högre grad realisera avkastningspotentialen på gårds- och fältnivå och därmed öka det ekologiska jordbrukets hållbarhet.

Ola Lundin