Betande älg och hjort påverkar den biologiska mångfalden – kan öka artrikedomen i skogen

Klövvilt, som älg och hjort, spelar en viktig roll i våra skogar. Betandet påverkar hur tät skogen blir och vilka arter som får fäste, men vilken effekt det har på den biologiska mångfalden är omdiskuterat. I sin avhandling har Joseph Anderson undersökt hur älg, kronhjort, dovhjort och rådjur påverkar den biologiska mångfalden i unga produktionsskogar.

– En miljö är mest artrik där det finns lagom stora ”störningar”. Till exempel gynnas vissa arter efter en skogsbrand. Klövviltets betande är det en störning i mindre skala och jag ville ta reda på om den främjar artrikedomen, säger Joseph Anderson, doktorand vid SLU.

Han använde data som samlats in från olika delar av Sverige under minst 10 års tid. I ett experiment jämfördes artrikedomen i inhängande områden där klövvilt stängts ute, med områden där klövvilt rört sig och betat som vanligt.

Glesar ut och ökar ljusinsläppet 

Resultaten visar att älgar och hjortar som betar påverkar skogen både direkt och indirekt. Direkt när de äter på unga tallar vilket kan leda till kostsamma skador för skogsbruket. Indirekt bidrar älg och hjort till att öka artrikedomen genom att äta dominerande växter som annars skulle tränga undan andra arter.

– Det är konkurrens om ljuset i skogen och när älg och hjort betar tunnar de ut vegetationen. Det ökar ljusinsläppet och variationen nära marken och skapar utrymme för fler arter. Sådana förändringar kan få stor betydelse för den biologiska mångfalden, säger Joseph Anderson.

Enligt avhandlingen var kärlväxternas artrikedom störst där betestrycket var medelhögt, alltså en måttlig störning i skogen. Även insekter som skalbaggar gynnades av betning, framför allt när växtligheten blev mer gles och mikroklimatet jämnades ut.

Men högt och koncentrerat betestryck har motsatt effekt på den biologiska mångfalden enligt avhandlingen. Det hämmar tillväxten av lövträd som är viktiga för artrikedomen. Ek till exempel, där skalbaggssläktet ekbock är helt beroende av riktigt gamla ekar.

Betande älg och hjort skapar alltså både kostnader och vinster i skogslandskapet, vilket är viktigt att ha med sig när skogs- och viltförvaltningens olika mål möts.

– I stället för att enbart fokusera på antalet djur som betar handlar det om att hitta en balans när det gäller produktion, föryngring och biologisk mångfald och att ha med sig att klövviltet faktiskt kan bidra till målen om att öka artrikedomen i skogen, säger Joseph Anderson. 

Disputation

Joseph Anderson försvarar sin avhandling ”Direct and indirect effects of browsing on forest biodiversity : evaluating the intermediate disturbance hypothesis in boreal forest ecosystems”  fredagen den 29 maj 2026 på SLU i Umeå.