Hur planerar vi våra kustnära samhällen i ett klimat i förändring?

Insikter från webbinariet:

1. Kustplanering behöver utgå från landskapets förändring

Planeringen inför stigande havsnivåer, erosion, översvämningar och instabila markförhållanden behöver i högre grad utgå från landskapets egna processer och förutsättningar – snarare än att enbart försöka kontrollera naturen genom tekniska lösningar.

I Uddevalla, där översvämningar redan idag återkommer regelbundet, arbetar kommunen med att integrera översvämningsskydd i stadsutvecklingen. Historiska landskap, vattenflöden och topografi används som underlag för att förstå hur staden kan utvecklas tillsammans med vattnet.

Läs mer om skredsäkring och klimatanpassning längs Bäveån i Uddevalla

2. Visualiseringar och scenarier hjälper oss att förstå framtiden

Hur kommuniceras komplexa klimatfrågor på bästa sätt? Kartor, scenarier och visualiseringar kan göra framtida risker och konsekvenser mer begripliga, både för beslutsfattare och allmänhet.

I arbetet med översvämningsskydd i Uddevalla användes visualiseringar för att visa hur olika skyddsnivåer kan påverkar stadsmiljön. Det blev ett sätt att diskutera vilka konsekvenser olika lösningar innebär för stadens offentliga miljöer och för människors vardagsliv.

Även inom forskning och undervisning används scenariobaserade arbetssätt, bland annat genom spekulativ design – en metod där man utforskar möjliga framtider genom att gestalta tänkbara scenarier, miljöer och vardagssituationer.

3. Samverkan kräver att vi först enas om problembilden

Klimatanpassning och kustplanering är komplexa processer där många olika aktörer, kunskaper och perspektiv behöver mötas. Samverkan handlar inte bara om att arbeta tillsammans – utan också om att skapa en gemensam förståelse kring problembilden.

När olika aktörer utgår från olika bilder av risker, mål och förutsättningar är det svårt att hitta lämpliga lösningar. Därför lyftes återkommande dialog och gemensamma arbetsprocesser fram som avgörande för att skapa samsyn.

Regional kustsamverkan Skåne/Halland presenterades som ett exempel på hur kommuner, myndigheter, regioner och forskare kan arbeta tillsammans kring stigande havsnivåer, erosion och översvämningsrisker. Denna samverkan har bland annat lett till gemensamma kunskapsunderlag, nationella dialoger och nya projekt kring naturbaserade klimatanpassningsåtgärder.

Läs mer om regional kustsamverkan i Skåne/Halland

4. Framtidens kustplanering behöver bli mer flexibel

Dagens planeringssystem bygger på kvantifierbara och systematiskt sammanställda kunskapsunderlag och prognoser, men klimatförändringarna innebär större osäkerheter och mer skiftande prognoser och underlag.

En del av lösningen kan vara adaptiv planering, där strategier och lösningar förändras i takt med ny kunskap och förändrade klimatförhållanden. Begrepp som flexmark och scenariobaserad planering lyftes fram som exempel på arbetssätt som kan skapa större handlingsutrymme inför framtiden.

Samtidigt pekades lagstiftning och nuvarande gap mellan den strategiska nivån i planeringskedjan och de senare skedena i genomförande ut som en utmaning. Befintliga planeringsinstrument och ansvarsfördelningar är inte alltid anpassade för att hantera framtida osäkerheter och successiva förändringar i kustlandskapet. Det finns också behov av att organisera det övergripande arbetet så att kunskaper möts och samverkar genom hela processen från planering till genomförande. 

5. Klimatanpassning handlar också om människors relation till platsen

Många vill stanna kvar och skydda sina närmiljöer även när klimatriskerna ökar. För att skapa förståelse och engagemang behöver fler perspektiv inkluderas i planeringsprocesserna. Konst, litteratur, berättelser och visualiseringar kan bidra till att göra klimatfrågorna mer konkreta och begripliga för lokalbefolkning, intressenter och beslutsfattare.

En återkommande poäng under samtalet var att framtidens kustlandskap kommer att förändras. Klimatanpassning handlar därför också om att ompröva våra föreställningar om vad som är möjligt att bevara – och hur vi kan leva i ett landskap som förändras.

Medverkande

• Pär Persson, vattenstrateg, Länsstyrelsen Skåne
• Carola Wingren, professor i landskapsarkitektur med fokus på klimatförändring, anpassning och landskapsidentitet vid SLU
• Åsa von Malortie, landskapsarkitekt med fokus på strategisk stadsutveckling och klimatanpassning vid Sydväst arkitektur och landskap 

Moderator: Caroline Dahl, universitetslektor i landskapsarkitektur vid SLU