Skogsbruksplanen fångar inte alltid skogsägarens mål
Intresset för ett mer varierat skogsbruk i Sverige ökar, men omställningen går långsamt. Ny forskning från SLU visar att dagens skogsbruksplaner ofta har svårt att fånga skogsägares olika mål – och att planeringssystemen inte är anpassade för ett bredare landskapsperspektiv.
I studien har forskare tillsammans med skogsägare och planläggare på skogsägarföreningen Södra[VB1] testat nya sätt att ta fram skogsbruksplaner. Målet har varit att bättre integrera sociala värden, biologisk mångfald och landskapsperspektiv i planeringen.
Resultaten visar att det går att diskutera dessa frågor – men att de är svåra att omsätta i praktiken.
– Vi kan prata om biologisk mångfald och sociala värden, men när det ska in i planen saknas ofta verktygen, säger Anna Karlsson, doktorand vid institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, SLU, som leder projektets sista arbetspaket inför att Co-creator avslutas 2027.
Samma mål kan betyda olika saker
En viktig insikt från studien är att skogsägare har mycket olika mål med sitt skogsägande. I pilotstudierna deltog både produktionsinriktade och mer socialt orienterade skogsägare.
Trots att flera valde liknande mål i planläggarens mall visade det sig att de menade olika saker. För att fånga upp skillnaderna krävs både tid och kompetens i dialogen mellan planläggare och skogsägare.
– Samma målbild kan betyda helt olika saker för olika skogsägare. Men dagens planer ser i stort sett likadana ut. När vi jämförde de tre pilotprojekten blev det tydligt att markägarna hade olika kunskap, mål och syn på vad det innebär att vara en del av ett landskap och ett samhälle – och vad man faktiskt kan göra för att bidra till det, säger Anna Karlsson.
För vissa handlade det om anknytning till platser och tillgänglighet genom stigar, för andra om att bevara eller skapa variation.
Små förändringar gav nya perspektiv
I en av pilotstudierna testades ett mer samskapande arbetssätt där forskare, planläggare och skogsägare arbetade närmare tillsammans. När forskarna presenterade en landskapsanalys tidigt i processen blev samtalen mer landskapsorienterade.
Planerna såg vid första anblick likadana ut som traditionella skogsbruksplaner, men skillnader syntes i detaljerna – till exempel i hur naturvärden, skogsstruktur och kopplingar till omgivande landskap beskrevs.
Systemen hänger inte med
Studien visar också att hindren inte främst handlar om brist på vilja eller kunskap, utan om hur dagens system och verktyg är utformade.
Planeringsverktyg, kartunderlag och mallar är fortfarande i hög grad anpassade för ett traditionellt, produktionsinriktat skogsbruk.
– Många skogsägare vill ha mer varierade sätt att sköta skog, men planeringssystemen hänger inte med, säger Anna Karlsson.
Forskarna menar att framtidens skogsbruksplaner behöver bli mer flexibla och bättre kunna fånga olika mål och värden – samtidigt som större hänsyn tas till landskapet som helhet.
Fakta: Co-Creator
Co-creator är ett forskningsprojekt vid SLU och Umeå universitet som undersöker hur skoglig planering och rådgivning kan utvecklas för att stödja ett mer varierat familjeskogsbruk. Projektet genomförs i samarbete med bland andra Skogsstyrelsen och skogsägarföreningen Södra och finansieras av Formas.