EU öppnar för nya genomiska tekniker
Den xx juni röstade EU-parlamentet för en ny lagstiftning som öppnar för användning av nya genomiska tekniker i växtförädlingen. Beslutet kan få stora effekter på livsmedelsförsörjningen då det kan öka produktionen, minska användningen av kemikalier och anpassa våra grödor för ett förändrat klimat.
Redan 2020 tilldelades forskarna som upptäckte och utvecklade gensaxen Crispr/Cas9 Nobelpriset i kemi. Inom forskning är gensaxen mycket viktig men användningen av tekniken för att genredigera grödor i EU har försvårats, då den omfattas av EU:s strikta lagstiftning för genetiskt modifierade organismer (GMO). Det förslag som nu har röstats igenom i EU-parlamentet lyfter ut vissa nya genomiska tekniker (NGT), som gensaxen, till en separat förordning.
Beslutet är ett resultat av förhandlingar mellan Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och EU:s ministerråd. Det har gått tre år sedan kommissionen kom med det ursprungliga förslaget till förändring av lagstiftningen.
SLU har tidigare skrivit om dessa förhandlingar här: Beslut öppnar för nya genomiska tekniker.
Bland annat välkomnas förslaget av Erik Andreasson, professor i växtskydd och chef för resistensbiologienheten vid SLU:
– Tekniken har varit så begränsad inom EU att den i princip inte har använts, vilket är synd eftersom den är ett viktigt verktyg för ett miljövänligt jordbruk. Det är bra att så kallade NGT1, där man i princip inte tillför gener från arter som inte är korsningsbara, jämställs med traditionell förädling.
Hur skiljer sig genredigering från genetisk modifiering?
För att måla hela bilden behöver vi först titta på traditionell förädling, som innebär att växter med önskvärda egenskaper korsas med varandra för att förstärka dessa egenskaper. Den traditionella förädlingen tar olika lång tid för olika växter, beroende på hur snabbt de växer. För träd kan det ta uppemot hundra år, medan det går betydligt snabbare inom jordbruket. Det unika med genredigering är att förädlingen snabbas på betydligt och öppnar för kombinationer och förändringar som bygger på kunskap om växtfysiologi.
– Den klassiska förädlingen kommer att finnas kvar, men de nya genomiska teknikerna med gensaxen gör det lättare att hålla jämna steg med utvecklingen av patogener och skadegörare, eller helst för att ligga steget före. SLU-forskare har hunnit långt fram inom genomredigering av potatisar, och just potatis är en av de grödor som kräver mycket växtskyddsmedel, vilket utmanas av EU-kommissionens förslag om att halvera användningen av växtskyddsmedel till 2030. En sammanställning visar att potatissorter som är resistenta mot potatisbladmögel, skulle minska de svenska potatisodlarnas kostnader för växtskyddsmedel med 100 miljoner om året, säger Erik Andreasson.
Han menar att med en ändrad lagstiftning i Europa kommer europeiskt jordbruk hamna i ett bättre konkurrensläge och troligen kommer det att satsas mycket på detta.
I ett SLU Grogrundprojekt, som syftar till att få fram potatis med ökad motståndskraft mot torka hos potatis, ska resultat från grundforskning rullas ut hela vägen till näringen, där intresset är stort. Läs mer om det här: Motståndskraftig potatis.
Besök SLU:s temasida om gensaxen.