Kan sjösediment avslöja en dold kolsänka?

Det är utgångspunkten för Wint Wah Phoos doktorandprojekt vid SLU. Hon vill ta reda på hur pyrogent kol transporteras från brända skogsområden till mark och sjöar, och vilken betydelse det kan ha för kolets kretslopp.

– Vissa former av pyrogent kol bryts ned mycket långsamt och kan finnas kvar i miljön i hundratals eller till och med tusentals år. Därför kan det fungera som en viktig långsiktig kolsänka, säger Wint Wah Phoo.

Forskarna vill nu undersöka om denna del av kolets kretslopp har underskattats och om sjösediment kan hjälpa till att ge en mer komplett bild av vad som händer med kolet efter en brand.

Sjöbottnar berättar om gamla bränder

Efter en skogsbrand kan pyrogent kol transporteras till närliggande sjöar via vind, regn och ytavrinning. Där sjunker det till botten och lagras i sedimenten.

Sedimenten fungerar som naturliga arkiv som bevarar spår av tidigare händelser i landskapet. Genom att analysera olika lager i sedimenten kan forskarna få information om bränder som inträffat för både årtionden och århundraden sedan.

– Genom att analysera sjösediment kan vi rekonstruera tidigare brandaktivitet och förhoppningsvis också uppskatta hur mycket pyrogent kol som har lagrats i sedimenten, säger Wint Wah Phoo.

Genom att jämföra sedimentdata med oberoende rekonstruktioner av tidigare bränder ska projektet också undersöka hur väl sjösediment speglar historisk brandaktivitet.

Sedimentfällor ska följa kolets väg

Projektet genomförs i Sverige, där naturvårdsbränningar används för att gynna biologisk mångfald och bevara brandpräglade skogsmiljöer.

I anslutning till flera bränningsområden har forskarna placerat ut sedimentfällor i närliggande sjöar. Fällorna samlar upp material som sjunker genom vattenmassan och ska hjälpa forskarna att mäta hur mycket pyrogent kol som slutligen hamnar i sjösedimenten efter bränder inom samma avrinningsområde.

Även om kunskapen om pyrogent kol i svenska skogar har ökat under senare år finns det fortfarande stora kunskapsluckor kring hur materialet rör sig i landskapet och var det slutligen hamnar.

Viktig kunskap i ett varmare klimat

Resultaten kan bidra till bättre klimatmodeller och säkrare beräkningar av hur kol lagras i naturen.

Samtidigt väntas klimatförändringarna leda till fler och mer intensiva bränder i norra Europa. Det gör det allt viktigare att förstå vad som händer med det kol som bildas vid bränder och hur länge det stannar kvar i mark och sjöar.

– Om projektet lyckas kommer vi att få nya kvantitativa insikter om hur brandaktivitet påverkar transport och deposition av pyrogent kol i sjösediment, säger Wint Wah Phoo.