Marcus Hedblom forskar om barns förkärlek för djur och natur

Vem är du och vad är din bakgrund?

Jag är professor i landskapsarkitektur med inriktning på landskapsförvaltning. Min inriktning i forskning och undervisning handlar om att se hur vi genom förvaltning, design och planering kan hitta synergieffekter ”win-win” mellan naturvård och människors hälsa. Alltså, bevara biologisk mångfald så att det också gynnar oss människor. Jag har en tvärvetenskaplig bakgrund med studier i juridik och statsvetenskap, magister i biologi och filosofie doktor i naturvårdsbiologi och landskapsekologi. Jag är ämnesföreträdare för Urban ekologi och landskapsarkitektur på institutionen Stad och land i Uppsala. 

Vad handlar ditt arbete med barn och unga om?

Min forskning på barn spänner från det teoretiska begreppet biofili om varför barn evolutionärt hyser en förkärlek för djur och natur redan som bebisar till hur man ska sköta och skapa klätterträd i städer. Dock har de flesta studier handlat om hur olika typer av utemiljöer påverkar barns lek och motorik. Som till exempel att skogar ökar barns rörelser mer än den traditionella lekplatsen. Det vill säga att det finns något med naturliga platser som påverkar oss mer positivt än parker, vilket också stämmer med mina studier på vuxna. Jag har även varit med och studerat hur vi kan kombinera bevarande av natur och främja barns lek genom att skapa biotoper för biologisk mångfald och lek för barnen, det som nu går under namnet lekotoper.

Vad tycker du är det mest intressanta inom det här området?

Att det finns så mycket positiva saker med natur och biologisk mångfald och barn men trots detta så utsätts många barn i sin vardag för riktigt torftiga skolgårdar. Varför består skolgårdar fortfarande idag av övervägande asfalt och slitna gräsmattor? Vidare tycker jag att forskningsfältet kring hur biologisk mångfald av mikroorganismer på skolgårdar påverkar hälsan hos barn i Finland är mycket intressant. Särskilt med tanke på alla plastmattor som finns på barns lekplatser.  

Din forskning har fokus på ekologi och biologisk mångfald. Finns det särskilda behov gällande barn inom det området?

Absolut. Det finns ju mycket som visar på hur bra det är för barn att komma i kontakt med djur och natur för både fysisk hälsa och psykisk hälsa. Idag bor ju de flesta barn i städer med färre grönområden, grönområden som består av gräsmattor utan möjlighet till klättring och biologisk mångfald samt att utomhusvistelsen konkurrerar med dataspelsalgoritmer. Här finns det mycket att forska vidare på men kanske framför allt kunskap som behöver tillämpas i praktiken. 

Vad har du för medskick vad gäller barns utemiljöer framöver?

Att det finns alla möjligheter att skapa miljöer där ökad biologisk mångfald ger mer lek, mer förståelse för naturen och friskare barn.