Ny avhandling visar att vall kan stärka växtodlingen - även utan stallgödsel

Fatima el Khosht har undersökt hur gräs- och klövervallar påverkar mark, skördar och odlingssystem.

Under lång tid har vall varit en viktig del av jordbruket. När gårdar kombinerade djurhållning och växtodling bidrog stallgödsel och fleråriga vallar tillsammans till att bevara markens bördighet. Men när jordbruket har blivit mer specialiserat har många växtodlingsgårdar förlorat kopplingen till djurhållningen, och därmed tillgången på stallgödsel.

Fatimas forskning visar att vall ändå kan spela en viktig roll även i växtodlingssystem utan stallgödsel.

– Särskilt om det finns med baljväxter, som klöver, i vallen, finns det potential att minska användningen av mineralgödsel och ändå behålla skördarna, säger hon.

I avhandlingen har Fatima el Khosht studerat sexåriga växtföljder där vall har ingått under två år. Resultaten visar att växtföljder med gräs- och gräs-klövervall kunde behålla markens kolhalt bättre än växtföljder utan vall. Vallväxtföljderna hade också högre kvävemineralisering, alltså en större förmåga hos marken att frigöra kväve som grödorna kan använda.

– Det var en av höjdpunkterna när jag fick resultaten från kvävemineraliseringsstudien. Efter fyra månader såg vi tydliga skillnader. Vallväxtföljderna hade högre kvävemineralisering oavsett kvävegiva, berättar hon.

Nya sätt att få in vallen i växtföljden

En annan del av avhandlingen handlar om hur vall kan etableras. I dag sås vall ofta på våren tillsammans med vårsådda grödor, men Fatima el Khosht har undersökt möjligheten att så in gräs-klövervall redan på hösten tillsammans med höstspannmål.

Tanken är att göra det enklare och mer flexibelt för lantbrukare att få in vall i växtföljden.

– Det kan vara mer problematiskt med vårsådda grödor nu för tiden. Höstetablering kan vara ett alternativ, säger Fatima.

Resultaten visade att klövern kunde etablera sig bra, särskilt när rätt arter valdes och när spannmålsgrödan skördades tidigt så att mer ljus nådde vallen. Höstvete fungerade däremot inte lika bra som etableringsgröda.

Hon har också testat en metod där bilder används för att uppskatta hur stor andel klöver som finns i vallen. En sådan metod kan hjälpa lantbrukare att anpassa gödslingen efter vallens innehåll.

– Om man kan uppskatta klöverandelen bättre kan man styra kvävegödslingen efter behov.

Engagemang för framtidens jordbruk

Intresset för jordbruk och mark väcktes tidigt för Fatima. Hon utbildade sig till agronom med inriktning mot mark och växt och har alltid fascinerats av hur växter, jord och mikroorganismer samspelar.

– Jag gillar naturvetenskapen. Det var så jag valde agronomutbildningen. Jag tycker också att det är viktigt med svensk livsmedelsproduktion och att vi kan bli så självförsörjande som möjligt.

Vägen till doktorsexamen har inte varit helt rak. Fatima utbildade sig först till lärare och arbetade som lärare i biologi och naturkunskap på högstadiet.

– Jag tycker om att undervisa. På universitetet är det lite lugnare än på högstadiet, där det är en väldigt intensiv miljö, säger hon.

Doktorandtiden har inneburit både fältarbete och laboratoriearbete. Hon har bland annat analyserat jordprover, undersökt kvävemineralisering och arbetat med infraröd spektroskopi för att studera jordens egenskaper.

Men den del hon uppskattar mest är när resultaten börjar synas.

– Favoritdelen är statistiken, när man får fram resultaten. Särskilt när man har jobbat länge och får ett intressant resultat.

Efter disputationen fortsätter Fatima att arbeta med långliggande odlingsförsök och undervisning. Forskningen kring vall och hållbara odlingssystem fortsätter också.

I framtiden hoppas hon att mer kunskap om vallens möjligheter ska bidra till odlingssystem som både ger bra skördar och kräver mindre externa insatser.

– Det är viktigt både miljömässigt, ekonomiskt och för vår självförsörjning.

Länk till Fatima el Khosht doktorsavhandling: Rotational leys in arable cropping systems