Nytt forskningsprojekt ska utforska framtidens stationsmiljöer

Varje år görs 1,5 miljarder resor i den regionala kollektivtrafiken i Sverige. I många fall passerar människor genom stationer och vänthallar. Hur dessa miljöer upplevs kan påverka både människors trivsel och viljan att välja kollektivtrafik framför bilen.

– Att resa är en kroppslig handling som involverar känslomässiga och sensoriska upplevelser. Det finns känslor inblandade i all form av rörelse och platsupplevelser, och kollektivtrafik innebär dessutom samvaro med andra, säger Victoria Sjöstedt, arkitekt och universitetsadjunkt vid SLU. 

Ska undersöka stationer med nya metoder

Projektet studerar tre stationstyper längs Malmöpendeln: stationer ovan mark med upphöjd plattform, stationer i skärning med nedsänkt plattform och stationer under mark med tak. Därtill ingår referensexempel från andra delar av Sverige och från Köpenhamns tunnelbana.

Forskarna kombinerar etnografiska metoder, miljöpsykologi och designforskning för att fånga hur människor använder och upplever stationer i vardagen. 

Arbetet bygger på observationer, intervjuer, enkäter och visuella metoder som fotografi och audiovisuell dokumentation. Redan nu genomförs pilotobservationer och en första QR-baserad enkät på Malmöpendelns stationer.

– Det som sker i en station formas både av den fysiska miljön och av människors närvaro. Ljud, ljus, rörelser och sociala situationer samverkar och påverkar upplevelsen, säger Victoria Sjöstedt.

Tidigare studier lyfter faktorer som skötsel, omgivande miljö, grönska, arkitektur, stadsliv samt upplevd säkerhet och trygghet som centrala för hur en stationsmiljö uppfattas. 

– Trots att det finns enkätstudier om resenärers nöjdhet fångas inte hela bilden av hur kollektivtrafikens rum upplevs. Det saknas kunskap om hur stationsmiljöer påverkar resenärers upplevelse av resandet i sin helhet och vilka delar av den fysiska miljön som bidrar till positiva intryck, säger Victoria Sjöstedt. 

En central fråga i projektet är hur samma miljö kan upplevas olika beroende på individ och förutsättningar.

– Det som känns tryggt och välkomnande för någon kan upplevas helt annorlunda för någon annan. Vi vill förstå hur stationsmiljöer fungerar för människor med olika erfarenheter och möjlighet att röra sig, säger Victoria Sjöstedt. 

Finns det tydliga skillnader mellan mindre och större stationer när det gäller hur människor upplever dem?

– Det är något vi vill undersöka. Vi ser en skillnad mellan urbana stationer och perifera stationer i glesare sammanhang, där de urbana stationerna har större potential att fungera både som station och offentlig miljö. Vi är särskilt intresserade av potentialen att utveckla urbana stationer som offentliga rum.

Vilka stationer lyckas särskilt bra?

– Malmö central brukar ofta nämnas som en station som är populär bland resenärer. Varför det är så vet vi ännu inte, och det är något som ska undersökas vidare i projektet.

Konstnärliga installationer ska testa nya idéer

Kunskap från studien ska översättas till rumsliga gestaltningar genom skisser, modeller och andra konstnärliga metoder. Detta ska användas i tillfälliga installationer i stationsmiljöerna.

– Genom konstnärliga metoder kan vi undersöka hur förändringar i exempelvis ljus, ljud eller material påverkar hur människor rör sig och reagerar i en viss miljö. Konstnärliga metoder gör den känslomässiga dimensionen synlig. De bjuder också in till deltagande och kritisk reflektion kring miljöerna, säger Victoria Sjöstedt. 

Tidigare arbete i Malmö, där en konstnärlig installation placerades vid busshållplatser, visade att sådana inslag kan förändra hur en plats uppfattas och skapa nya sociala interaktioner.

Uppstart och utmaningar 

Projektet startade våren 2026 och pågår till 2029. Under det första året genomförs intervjuer, enkäter och rumsliga inventeringar.

En utmaning är tillståndsfrågor i stationsmiljöer, där flera aktörer ansvarar för olika delar av infrastrukturen.

– Stationsmiljöer är komplexa att arbeta i eftersom varje insats behöver samordnas och godkännas av flera aktörer, säger Victoria Sjöstedt.

Designverktyg för framtidens stationer

I slutändan ska projektet resultera i ett designverktyg med riktlinjer för hur människors känslomässiga och sensoriska upplevelser kan integreras i planering och gestaltning av stationsmiljöer. Verktyget ska kunna användas både vid nybyggnation och utveckling av befintliga stationer.

– Kunskap om hur känslomässiga och sensoriska aspekter påverkar upplevelsen av stationsmiljöer kan ge bättre underlag för att skapa platser där olika grupper kan vistas och fungera sida vid sida, säger Victoria Sjöstedt.

Forskarna ser också att arbetssättet och metoderna i projektet kan få betydelse i andra typer av offentliga miljöer där människor rör sig och vistas samtidigt.

Kontakt

Victoria Sjöstedt

victoria.sjostedt@slu.se