Nytt jättefängelse får lugnande gröna miljöer

Målet med det nya jättefängelset i Trelleborg har varit att utforma en plats där både intagna och personal kan vistas i en miljö som upplevs som stabil, strukturerad och rogivande. Under Kriminalvårdens projektledning har människan ställts i centrum från början med fokus på hur den fysiska miljön kan stödja förändring, återanpassning och en fungerande arbetsmiljö.

– Det här projektet har från allra första början haft människan i centrum. Och med människan i centrum menar jag att vi utgår från den dömde – den person som ska avtjäna sitt straff här. Frågan har varit hur miljön kan bidra. Samtidigt har vi prioriterat personalens arbetsmiljö eftersom en trygg och välfungerande arbetsplats är en förutsättning för en trygg och välfungerande verksamhet, säger Andreas Wallin, kriminalvårdschef för den nya anstalten i Trelleborg.

För att förverkliga visionen har Kriminalvården samarbetat med SLU och arkitektbyrån Arkitekterna Krook & Tjäder som ansvarar för designen av hela anstalten, inklusive inomhus- och utomhusmiljöer. Forskning om hur människor påverkas av den byggda miljön har varit en viktig grund.

Gröna inslag, dagsljus, tydliga rörelsemönster och evidensbaserad design har varit centrala delar i arbetet. Det handlar inte bara om estetiska val, utan om att skapa miljöer som faktiskt kan påverka människors mående och beteende i en positiv riktning.

– Vi bygger inte bara säkert. Vi bygger långsiktigt. Vi bygger mänskligt, säger Andreas Wallin.

I anstalten planeras även odlingsmöjligheter för de intagna, både utomhus och i växthus. Grödorna ska sedan kunna användas i fängelsets kök, vilket skapar en koppling mellan odling, mat och vardagsrutiner.

SLU har också bidragit med kunskap om hur promenadgårdar och gröna ytor utformas för intagna och personal. En särskild utmaning har varit att integrera grönska i en miljö med höga säkerhetskrav, samtidigt som den ska vara synlig från insidan av byggnaden för att bidra till en mer trivsam miljö.

– SLU har varit oerhört hjälpsamma i det här arbetet och har starkt bidragit till att vi utformat rastgårdarna på det sätt som var tänkt, säger Andreas Wallin.