Skogens tillväxt varierar allt mer – nu behövs bättre förståelse av varför

I mitten av 2010-talet minskade skogstillväxten kraftigt. Nedgången blev den längsta och största som registrerats under Riksskogstaxeringens historia och väckte frågor om svenska skogar hade passerat en kritisk gräns. Sedan dess har tillväxten vänt uppåt igen. Men den senaste upp- och nedgången är bara en del av ett större mönster.

Den långsiktiga skogstillväxten fortsätter att öka, men variationerna kring trenden har blivit betydligt större. Jämfört med tidigare perioder växlar tillväxten nu snabbare mellan upp- och nedgångar, samtidigt som svängningarna blivit större. Forskarna har i sina analyser av Riksskogstaxeringens data identifierat fem tydliga perioder då skogstillväxten accelererat, bromsat in eller återhämtat sig under de senaste 30 åren.

– Vi ser att skogstillväxten blir allt mer varierande över tid. Det gör det svårare att förutse hur skogarna kommer att utvecklas framöver och ställer högre krav på vår förståelse av vad som driver förändringarna, säger Hjalmar Laudon, professor i skogslandskapets biogeokemi vid Sveriges lantbruksuniversitet och biträdande programchef för forskningsprogrammet Wallenberg Initiatives in Forest Research (WIFORCE).

Ökad variation i skogstillväxten kan påverka både framtida skogsproduktion, kolinlagring och möjligheterna att nå klimat- och miljömål.

Fem perioder av upp- och nedgångar

Sedan mitten av 1990-talet har svenska skogar genomgått flera tydliga skiften i tillväxt. En period av snabb tillväxt under slutet av 1990-talet följdes av en nedgång efter stormen Gudrun, den torra sommaren 2006 och efterföljande barkborreangrepp. Därefter ökade tillväxten igen och nådde de högsta nivåerna som uppmätts i Riksskogstaxeringens historia.

Omkring 2014 inleddes sedan den längsta och kraftigaste nedgången i skogstillväxt som registrerats i den svenska statistikserien. En kombination av torrare förhållanden, stigande temperaturer och omfattande barkborreangrepp tros ha bidragit till utvecklingen.

– För några år sedan diskuterades om skogen hade passerat en kritisk gräns där tillväxten skulle fortsätta minska. De senaste årens data visar att så inte verkar vara fallet. Tillväxten har återhämtat sig, men variationerna är fortfarande stora och vi behöver förstå varför för att kunna agera i tid för att minska samhällets sårbarhet, säger Hjalmar Laudon.

Temperatur och vatten pekas ut som nyckelfaktorer

Liknande förändringar har observerats i Norge, Finland och delar av Centraleuropa. Forskarna menar därför att kombinationen av temperatur och vattentillgång sannolikt är den viktigaste förklaringen bakom de stora svängningarna i skogstillväxten. Samtidigt betonar de att varje period präglas av sin egen kombination av långsiktiga förändringar och kortvariga extrema händelser. Stormar, barkborreangrepp, kvävenedfall och förändringar i skogsbruket kan därför antingen förstärka eller försvaga effekterna beroende på styrkan och kombinationen av effekter.

Det som gör utvecklingen särskilt utmanande är att samma faktor kan påverka skogen på flera olika sätt. Högre temperaturer kan exempelvis förlänga växtsäsongen och gynna tillväxten, men också öka risken för torka och vattenstress.

Från samband till förståelse

Dagens kunskap bygger i stor utsträckning på statistiska samband mellan klimat och skogstillväxt. För att förstå varför tillväxten varierar behövs mer forskning om de biologiska och hydrologiska processer som ligger bakom förändringarna, menar forskarna.

De efterlyser därför en kombination av långsiktiga observationsdata, storskaliga experiment och processbaserade modeller som kan ge en bättre förståelse för hur olika faktorer samverkar.

– De träd som planteras idag kommer att växa upp under förhållanden som skiljer sig från dem tidigare generationer av skog har upplevt. Om skogsbruket ska kunna anpassas till framtidens klimat behöver vi betydligt bättre förstå vad som styr skogens tillväxt, säger Hjalmar Laudon.

Fem perioder i svensk skogstillväxt

Sedan mitten av 1990-talet har skogstillväxten växlat mellan perioder av uppgång och nedgång. Forskarna har identifierat fem tydliga faser och presenterar hypoteser om vad som kan ligga bakom utvecklingen.

Fas 1 (ca. 1997–2004): Snabb tillväxt  
Ovanligt varma år tros ha bidragit till att tillväxten ökade snabbare än den långsiktiga trenden.

Fas 2 (ca. 2005–2009): Nedgång  
Stormen Gudrun, den torra sommaren 2006 och efterföljande barkborreangrepp tros ha bromsat tillväxten, särskilt i södra Sverige.

Fas 3 (ca. 2010–2014): Ökad tillväxt  
Skogen började åter växa bättre efter storm- och insektsskadorna. Samtidigt var temperatur- och vattenförhållandena gynnsamma, vilket ledde till rekordhög tillväxt.

Fas 4 (ca. 2014–2021): Kraftig nedgång  
Minskad nederbörd, högre temperaturer och omfattande barkborreangrepp tros ligga bakom den största och längsta nedgången i skogstillväxt som registrerats i Riksskogstaxeringens historia.

Fas 5 (2022–): Tillväxtåterhämtning  
Bättre tillgång på vatten och längre växtsäsonger tros ha bidragit till att tillväxten åter ökat och närmat sig tidigare rekordnivåer.

Den vetenskapliga artikeln

Hjalmar Laudon, Torgny Näsholm, Jonas Fridman, Alex Appiah Mensah, Hyungwoo Lim, Sandra Jämtgård, Ove Nilsson. 2026. Increasing temporal variations in growth of Swedish forests call for better mechanistic insights. Forest Ecology and Management. DOI: 10.1016/j.foreco.2026.123996

Läs mer

Om Riksskogstaxeringen

Om forskningsprogrammet Wallenberg Initiatives in Forest Research