Studie bekräftar metoder för att fastställa gynnsam referensareal
En ny vetenskaplig artikel presenterar metoder för att beräkna gynnsam referensareal för boreala skogar. Studien visar att cirka 18 procent av den produktiva skogsmarken behöver utgöras av västlig taiga för att nå gynnsam bevarandestatus enligt EU:s naturvårdslagstiftning.
Artikeln, som är publicerad i Forest Ecology and Management, är skriven av Håkan Berglund, miljöanalysspecialist vid SLU Artdatabanken, och Kaisa Junninen, senior naturvårdsspecialist vid Metsähallitus Parks & Wildlife Finland. Arbetet bygger på analyser som tagits fram som stöd för ländernas rapportering enligt art- och habitatdirektivet.
Västlig taiga är en av de mest komplexa och vidsträckta skogstyperna i den boreala regionen. För att beräkna dess gynnsamma referensareal använder studien två kompletterande metoder. Den första utgår från ekosystemets historiska utbredning, i linje med internationella riktlinjer för bedömning av ekosystemens hotstatus. Enligt dessa riktlinjer betraktas ett ekosystem som hotat om dess nuvarande areal understiger 50 procent av arealen omkring år 1750, ett tröskelvärde som även kan användas som indikator för gynnsam referensareal.
Den andra metoden kombinerar en regional referensmodell för boreala skogars naturliga tillstånd med skattningar av taigans olika ståndortstyper. Modellen beskriver referensförhållanden som proportioner av olika utvecklingsstadier och typer av störningsdynamik, vilket ger ett tydligt ekologiskt innehåll till arealberäkningen. Med denna modell beräknas den gynnsamma referensarealen till 20 procent av den totala arealen av taigans ståndortstyper inom studieområdet.
– Genom att kombinera en historisk referensnivå med modellerade referensförhållanden får vi två perspektiv som tillsammans ger en robust uppskattning av den gynnsamma referensarealen för taigan, säger Håkan Berglund.
Trots att metoderna bygger på olika angreppssätt ger de resultat av liknande storleksordning. Skattningar indikerar att taigans nuvarande areal ligger under den beräknade referensarealen, vilket innebär att omfattande restaureringsinsatser behövs för att nå en gynnsam bevarandestatus.
Författarna framhåller att gynnsam referensareal är en vetenskapligt baserad referenspunkt som beskriver vad som krävs för långsiktig ekologisk representativitet och livskraft hos livsmiljötyper och deras arter.
– Det är avgörande att skilja mellan gynnsam referensareal, dagens areal och politiskt satta mål. Bara då kan bedömningar bli ekologiskt meningsfulla och åtgärder bidra till att uppnå gynnsam bevarandestatus, säger Håkan Berglund.
Till artikel publicerad i Forest Ecology and Management
Läs tidigare artikel om referenstillstånd: