Mjölkkobete i norr: gårdsstudier och betesanalyser

En studie har gjorts på sju mjölkgårdar i Västerbotten och två i Västernorrland. Lantbrukarna intervjuades per telefon om en rad faktorer rörande sin betesdrift. De västerbottniska gårdarna besöktes sedan vid tre tillfällen, i juni, juli och augusti, under betessäsongerna 2021 och 2022. Då uppdaterades vissa data rörande produktion och betesdrift och registreringar gjordes på de beten där korna skulle gå därnäst, oftast dagen därpå. En drönare utrustad med sensorer som tar vanliga foton (RGB), men även multispektrala bilder flögs över fållan. Därefter gjordes registreringar på tolv ställen per fålla vilka först definierats med GPS.

Registreringarna innefattade spektrala mätningar med en Yara-N sensor, mätning av betes höjd och densitet med en enkel betesplatta samt mätning av högsta strå med en tumstock. Därefter klipptes en ruta på 0,5×0,5 m vid varje mätställe. Det klippta materialet togs till lab för botanisk analys samt vägning och ts-bestämning. Torkade och malda prover sändes för kemisk näringsanalys. Dessutom scannades proven med en hyperspektral kamera för att se potentialen i denna teknik som alternativ till våtkemisk laboratorieanalys. För att utvärdera smältbarheten och förutspå metanproduktionen gjordes analyser med in vitro-gasproduktion.

Intervjuerna visade att det finns en stor variation i betesskötsel och betesstrategi. Exempelvis putsades betena bara en gång per säsong på två av gårdarna medan man på tre gårdar putsade efter varje avbetning. På tre av gårdarna användes samma vallfröblandning för både slåtter- och betesvallar medan man hade en särskild betesfröblandning på de övriga. Den ungefärliga arealen för bete inklusive eventuellt återväxtbete för mjölkkorna varierade från 0,12 till 0,50 hektar per ko. Mejeriets mjölkinvägning visade inte på någon nedgång i produktion vid betessläpp på de studerade gårdarna. Beräkningar av mjölkinvägningen sommar jämfört med vintertid antydde dock en något lägre produktion under sommaren. Den botaniska analysen visade på stor variation i artsammansättning mellan provrutor, fållor och provtagningstillfällen. Exempelvis varierade andelen klöver mellan 0 och 80 % mellan enskilda mätrutor. Klöverandelen ökade under säsongen. Andelen dött material varierade mellan 1 och 41 % i prover sammanslagna per gård och provtagning. Näringsvärdet varierade mellan gårdar och provtagningstillfällen. Det fanns tendens till högre halter av torrsubstans och NDF och lägre nivåer av råprotein och omsättbar energi i juli jämfört med juni och augusti.

De mätningar som gjordes med Yara N sensor i fält visade på relativt god överensstämmelse mellan modellberäknade data från sensoravläsningarna och de värden som uppmätts på lab. Detsamma gäller de skattningar som gjordes med den hyperspektrala kameran. De högsta värdena för betets smältbarhet och därmed också för metanproduktionen observerades i juni. Det var också den månad då proverna hade högst andel gräs. Proverna från juli hade lägst värden för smältbarhet och metan. De preliminära skattningarna från den hyperspektrala bildsensorn visar lovande samband för smältbarhet och gasproduktion. Beräkningarna av kornas dagsbehov av bete i kg ts, efter foderstatens givor på stall, visade på en stor variation kring medeltalet 5 kg ts. De visar också att betet inte alltid nyttjas fullt ut. De ekonomiska beräkningarna visade att kostnaden för bete på åkermark varierade mellan 0,53–1,34 kr per kg ts före stöd. Den tyngsta posten utgörs av arbete, men spridningen är stor mellan gårdarna, vilket främst förklaras av skillnader i betad mängd, behov av maskinarbeten samt strategi med handelsgödsel.

Resultaten från denna studie visar att det finns en stor variation i det bete som erbjuds till norrländska mjölkkor vad gäller näringsvärde. Skillnaderna är stora både inom gård och över säsongen. Det är viktigt att vara medveten om att kornas möjliga näringsförsörjning från betet kan variera mycket, och att försöka se till att de får i sig sitt behov genom god betesplanering och adekvat komplettering med foder på stall. Betets smältbarhet och förväntade metanutsläpp verkar samvariera med näringsinnehållet. En högre andel gräs i betena i juni var i vår studie kopplad till högre smältbarhet och högre beräknat metanutsläpp. 

Mjölkkobete i norr: gårdsstudier och betesanalyser

Räknesnurra - ett sätt att beräkna om bete för mjölkkor är lönsamt