Så uppfattar nötkreatur sin omgivning – ny översiktsstudie från SLU

Sammanställningen visar varför nötkreaturens sätt att se, höra, lukta, smaka och känna bör påverka hur vi utformar stall, hantering och djurmiljöer.

-Kor upplever sin omgivning genom en rik kombination av sinnesintryck, tidigare erfarenheter och känslor. Det som kan framstå som obetydligt för oss kan vara av stor betydelse för dem, säger Maria Vilain Rørvang, docent och huvudförfattare till studien.

Den centrala slutsatsen är att nötkreatur inte enbart reagerar på yttre stimuli. De tolkar aktivt sin omvärld utifrån en integrerad kombination av sinnesintryck, tidigare erfarenheter och emotionella tillstånd.

Artikeln ”The sensory world of cattle: abilities, limitations, and perceptual challenges in humandesigned environments” är publicerad i Applied Animal Behaviour Science och lyfter fram resultat som att:

• Synen skiljer sig från människans. Nötkreatur har ett brett panoramaseende som underlättar upptäckt av rovdjur, men deras djupseende är begränsat och de anpassar sig långsamt till snabba förändringar i ljusförhållanden. Skuggor, reflexer och skarpa kontraster kan därför orsaka osäkerhet eller rädsla.
• Hörseln omfattar frekvenser som människor inte uppfattar. Samtidigt är nötkreatur mindre precisa när det gäller att lokalisera ljudkällor, vilket innebär att plötsliga ljud utanför, och även inom, synfältet kan upplevas som särskilt svåra att tolka.
• Luktsinnet har sannolikt en större betydelse än tidigare antagits. Dofter används för individigenkänning, spelar en central roll i anknytningen mellan ko och kalv och kan även förmedla information om andra djurs känslotillstånd.
• Beröring har både fysisk och social betydelse. Mjuk beröring, social putsning och användning av mekaniska koborstar tycks ge positiva upplevelser som stärker sociala relationer och främjar god djurvälfärd.
• Smak är nära kopplad till inlärning. Nötkreatur utvecklar sina födopreferenser genom erfarenhet och anpassar kontinuerligt sina val utifrån tidigare konsekvenser av det de har ätit.

-Den kanske mest betydelsefulla insikten är att nötkreatur inte förlitar sig på ett sinne i taget. De väger samman syn, hörsel, lukt, smak och känsel till en helhetsupplevelse av världen där olika sinnen kan ha olika betydelse beroende på situation, i vissa fall kan det vara lukt som betyder mest, och i andra hörsel, säger Maria Vilain Rørvang.

Utifrån denna kunskap kan forskarna nu presentera ett ramverk som beskriver hur djurens samlade sinnesupplevelser formar deras interaktion med miljön. Ramverket kan användas för att analysera hur stallmiljöer, hanteringssystem och produktionsrutiner upplevs ur djurens perspektiv.

-Vår slutsats är att en utformning av produktionsmiljöer utifrån kons perceptuella förutsättningar har potential att förbättra både djurvälfärd och samspelet mellan människa och djur. En ökad förståelse för hur nötkreatur uppfattar sin omgivning kan bidra till miljöer som är enklare att orientera sig i, mindre stressande och bättre anpassade till djurens naturliga biologiska förutsättningar, säger Maria Vilain Rørvang.

Länk till artikeln

Kontakt

Maria Vilain Rørvang, +45 31351921