Bilder avslöjar hur djuren återvänder till restaurerade skogar på Madagaskar
Kameror och ljudinspelningar är viktiga verktyg för att följa upp naturvårdsinsatser på Madagaskar. Enligt en studie som gjorts vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) kan metoderna identifiera vilka fåglar och däggdjur som sprider frön i regnskogen, en process som är avgörande för ekosystemet.
– Trots omfattande bevarandeinsatser världen över fortsätter förlusten av biologisk mångfald, särskilt i tropiska regioner som Madagaskar. Därför behöver vi utveckla metoder för att övervaka biologisk mångfald på ett effektivt sätt så att naturvårdsförvaltare snabbt kan bedöma och reagera på förändringar, säger Sheila Holmes, forskare vid SLU och studiens huvudförfattare.
Forskarna testade att använda både rörelseaktiverade kameror och ljudinspelning vid fem studieplatser i östra Madagaskars regnskog. Kameror placerades både i trädkronor och nära marken för att fånga så många olika arter som möjligt. Forskarna ville se hur effektiva metoderna var för att inventera arter som sprider frön, till exempel fåglar och lemurer. De ses som särskilt viktiga eftersom de hjälper till att öka den biologiska mångfalden genom att äta frukt och sprida frön via spillningen.
Effektiva metoder i komplexa miljöer
Bilder och ljudet från djurens läten gjorde att forskarna lyckades identifiera 78 procent av de fröspridande arter som förväntades finnas på platserna, baserat på utbredningskartor och tidigare rapporter. Men de upptäckte också arter som inte hade dokumenterats där tidigare. Att övervaka biologisk mångfald kostar både tid och pengar och ofta används bara en metod.
– Vår studie visar att det är nödvändigt att använda flera metoder för att få en komplett bild av artrikedomen i komplexa miljöer. Genom att kombinera tekniska verktyg som kamerafällor och ljudinspelare kan vi effektivt övervaka de viktiga fröspridande djuren i restaurerade områden på Madagaskar, säger Mahefa Andriamavosoloarisoa, doktorand vid universitetet i Antananarivo och studiens försteförfattare.
Kameror placerade i trädkronorna fångade fler arter än kameror nära marken, vilket visar att många arter är beroende av träden i regnskogen. Bilderna visade att artrikedomen var högst i äldre, skyddad skog och lägst i avverkade områden.
Fröspridande arter i återplanterade skogar
De skogsområden som inte aktivt återställs har svårt att växa tillbaka naturligt. Marken används till bete eller härjas av bränder. Där hjälper inte heller de fröspridande djuren till, eftersom de helst stannar i befintliga skogar. Forskarna såg däremot att det fanns fröspridande arter i områden om aktivt återställts genom plantering.
– De flesta återplanterade skogsområden vi studerade var ganska unga. Därför var det extra spännande att upptäcka att flera fröspridande arter, fåglar, fruktfladdermöss, apor och andra däggdjur redan använder många av dessa områden. Det visar att det finns goda förutsättningar för den biologiska mångfalden på sikt, säger Sheila Holmes.
Att se till att de fröspridande arterna lockas till områden som restaurerats är alltså en viktig del i arbetet med att återställa regnskogen enligt forskarna.
– Långsiktig restaureringsframgång handlar inte bara om att plantera träd, utan också om att återställa de ekologiska funktioner som upprätthåller skogens ekosystem, säger Mahefa Andriamavosoloarisoa.
Vetenskaplig artikel
Biodiversity and Conservation: Camera traps and acoustic approaches are needed to monitor Malagasy seed dispersers
Bildspelet visar några av de fröspridande arter som fångats på bild i studien
Om studien
Rörelseaktiverade kameror och teknik för ljudinspelning sattes ut vid fem studieplatser i östra Madagaskars regnskog. Doktoranden Mahefa Andriamavosoloarisoa identifierade sedan alla fröspridande arter på bilderna. Forskarna testade klassificeringsmodeller, utvecklade inom LifePlan-projektet, för att identifiera fröspridande fåglar i ljudinspelningar på en av platserna. Metoderna var särskilt effektiva för lemurer och fåglar, som är de viktigaste fröspridarna på Madagaskar, men fångade även flera andra artgrupper. En kombination av kameror både på marken och i träden är viktig för att förstå beteendet hos arter som rör sig både i på marken och i träden.
Studien är en del av det större forskningsprogrammet Rewilding Madagascar som leds av Sheila Holmes, forskare vid SLU i Umeå. Forskningen är finansierad av Vetenskapsrådets Utvecklingsforskning.
Läs mer: Traditioner avgör vilka trädarter som används på Madagaskar – utmanas när regnskogen krymper
Kontakt
Sheila Holmes, forskare, institutionen för vilt, fisk och miljö i Umeå. sheila.holmes@slu.se +46907868283 +46730764262
Mahefa Andriamavosoloarisoa, doktorand, universitetet i Antananarivo. abalouda@yahoo.com
Frida Wengberg, kommunikatör, SLU i Umeå. frida.wengberg@slu.se +46907868173 +46725669778