På liv och död för kattungar – forskning för ett helt kattliv

Världen är mörk och tyst. Kattmammans varma kropp och livgivande mjölk är allt som existerar. Så startar livet som kattunge. Först efter 7–14 dygn öppnas fler sinnen, ett efter ett: ögon och hörselgångar ger plötsligt världen fler dimensioner. På darriga ben börjar utforskandet av livet – ett äventyr som för de flesta kattungar snabbt utvecklas till ett liv i full fart präglat av lek och instinkter. Men inte för alla. 

Så inleder Linn Aksén, smådjursveterinär och doktorand i forskningsprojektet Ett Kattliv, som startats för att arbeta för en bättre kattungeöverlevnad.

Från full fart till stilla död

Självklart finns det fall där dödsorsaken är tydlig, även hos kattungar. Det kan handla om exempelvis missbildningar eller förlossningskomplikationer. Men det förklarar långt ifrån alla fall där kattungar varje år inte överlever den första tiden i livet.

Det finns dock ledtrådar. En tidigare enkätundersökning visar att ungefär en tredjedel av svenska kattuppfödare har katter med tecken på vissa infektionssjukdomar.

Och det är där grävandet börjar.

Pest, snuva och coronavirus

Kattsnuva, kattpest och felint coronavirus är tre viktiga infektioner som rör sig bland katter.

Det är därmed möjligt att det cirkulerar smittor som de vuxna katterna inte lider märkbart av, men som utan förvarning kan bli livshotande för kattungar. Hur vanligt det är att kattungar dör av just infektionssjukdomar är en av de frågor som forskargruppen nu tar sig an att besvara.

Fram till 2030 söker forskargruppen svaren på frågan om varför så många kattungar dör tidigt i livet, och hur det kan bli möjligt att framöver förhindra. De fyra spår som kommer att undersökas handlar om: 

• Kartläggningen: där forskargruppen samlar in mer information om hur nuläget ser ut och börjar leta efter eventuella synliga riskfaktorer.
• Obduktionerna: där forskarna söker svar på den många gånger obesvarade frågan om varför kattungar runt om i Sverige har dött tidigt i livet.
• Provtagningarna: där katter med tecken på vissa infektioner kommer att provtas för att få en överblick över vilka virus som cirkulerar hos svenska katter och undersöka smittspridning.
• Labbet: där virusen som samlats in undersöks noggrant.

Tillsammans ska de fyra delarna förhoppningsvis ge de svar som behövs för att fler kattungar får uppleva ett helt kattliv.

En chans till ett kattliv

När det gäller virus handlar mycket om att förebygga – och för att kunna göra det behöver man först veta vilka specifika virus djuren behöver skyddas mot.

För trots talesättet om att katter har nio liv stämmer det uppenbart inte alltid. Med mer kunskap kan det om några år bli möjligt att ta fram bättre rekommendationer och riktlinjer för hur uppfödare, djurägare och veterinärer kan minska smitta – och därmed dödligheten hos de små liven.

I det motsvarande projekt som drivs om valphälsa av forskarkollegor på SLU har resultat visat att valpdödligheten ökar när det finns fler unghundar i hemmet. Det är inte omöjligt att det här projektet om kattungar kan ge liknande, livsviktiga, insikter.

Det är kunskap som kan göra skillnad mellan liv och död och framöver användas i hemmen och hos de uppfödare som vill skydda sina unga djur.

För kanske handlar det inte om huruvida katter har nio liv, utan om önskan att få leva ett helt kattliv.

Faktaruta

• Går under det officiella namnet: “Ett Kattliv – infektionssjukdomar hos den unga katten”
• Väntas pågå under perioden 2026-2030 och finansieras av Stiftelsen Djursjukvård i Stor-Stockholm samt Mats F. och Catarina Linde Forsbergs stiftelse.

 

• Doktorand i projektet är Linn Aksén, veterinär, tillsammans med en forskargrupp bestående av: 
• Huvudhandledare Jonas Johansson Wensman, veterinär och forskare med inriktning inom virologi, vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
• Cecilia Ley, veterinär och patolog vid SLU.
• Bodil Ström Holst, veterinär med inriktning inom reproduktionskunskap vid SLU.
• Ninni Rothlin Zachrisson, kattveterinär med klinisk inriktning vid SLU
• samt Annika Kozok, veterinär vid AniCura Djursjukhuset Albano

Projektet kan övergripande delas in i fyra delar, enkelt beskrivet som:

1. I den första delstudien – kartläggningen – undersöks förekomsten av kattungedödlighet genom en enkätstudie till samtliga uppfödare registrerade i kattförbundet SVERAK. Forskargruppen hoppas kunna kartlägga eventuella riskfaktorer och skapa en grund att fortsätta forskningen på.
   
2. Den andra delstudien – obduktionsstudien – handlar om att undersöka varför kattungar dör och hur ofta infektioner är inblandade. För att undersöka orsakerna bakom dödligheten kommer kattungar som har avlidit att obduceras, med målsättningen att undersöka minst 200 kattungar.
   
3. I den tredje delstudien – provtagningsstudien – provtas katter med tecken på vissa infektionssjukdomar för att undersöka vilka virus som finns i den levande populationen av katter i Sverige. Syftet är att få en överblick över vilka smittor som cirkulerar bland katter och om några smittspridningsmönster kan ses.
   
4. I den sista delen ska virus från de insamlade proverna undersökas, i syfte att se om det finns mönster mellan de kattungar som har varit allvarligt sjuka och dött, och de som endast haft lindrigare sjukdom. Går det att se skillnader i virusens egenskaper? Kan det handla om mer eller mindre aggressiva varianter av samma virus?

Vill du följa forskningen eller veta mer? Besök projektsidan för Ett Kattliv här

Läs fler forskarintervjuer

som enkelt förklarar de spännande projekt som pågår hos oss

Se alla här