Myrmark täcker bara några få procent av landytan men är enormt viktiga för jordens totala kolinlagring. Bild: Antonia Hartmann, SLU.

Växterna är viktigare för myrens klimatbalans än vi tidigare trott

Nyhet publicerad: 2026-08-27

Vad spelar mossor och gräs för roll i myrarnas förmåga att ta upp koldioxid? De är viktigare än man kunnat tro – och kan ge en föraning om hur torvmarker påverkas av ett förändrat klimat. Det visar ny forskning i en doktorsavhandling från SLU.

På ytan kan en myr se ganska oansenlig ut: mossor, grästuvor och några enstaka buskar. Under marken finns däremot ett enormt kolförråd som har byggts upp under tusentals år. De blöta och syrefattiga förhållandena gör att dött växtmaterial bryts ner långsamt och kolet kan lagras i torven under lång tid.

Men kommer myrarnas kolförråd att stanna i marken när klimatet förändras? Det är en av frågorna som Antonia Hartmann har undersökt i sin doktorsavhandling vid SLU. Resultaten visar att både vilka växter som finns på myren och hur de förändras under året spelar stor roll.

Myrens växter samspelar…

Under tre somrar, 2021–2023, följde forskarna växthusgasutbytet på Degerö stormyr utanför Umeå. Klimatkammare ställdes ut på myrytan som automatiskt stängdes varje timme. Med hjälp av dem kunde de mäta hur mycket koldioxid som växterna tog upp, hur mycket som släpptes ut igen och hur mycket metan som läckte ut från torven. I vissa kammare fick alla växter vara kvar. I andra klipptes kärlväxterna bort, och i några togs all vegetation bort.

Resultaten visar att olika växtgrupper har olika roller i att reglera gasutbytet. Kärlväxterna, exempelvis starr och ris, stod för den största delen av koldioxidupptaget under sommaren genom sin fotosyntes. Vitmossorna kom igång tidigare på våren och fortsatte dessutom längre in på hösten. De visade sig också vara effektivare på att behålla det kol de tar upp.

– Mossorna växer långsamt, men är väldigt resurseffektiva. På så sätt kompletterar de kärlväxterna genom att förlänga tillväxtperioden, berättar Antonia Hartmann.

Både kärlväxter och mossor påverkar utbytet av koldioxid och metan på torvmark. Illustrationen visar hur de olika växtgrupperna samverkar. Bild: Antonia Hartmann, SLU.

…men bråkar också

Men myrväxterna har en komplicerad relation ibland, som kan påverka klimatutsläppen på oväntade sätt.

Blir det soligare och varmare kan kärlväxterna frodas och ta över mer av ytan. Fler grässtrån har dock en baksida, eftersom deras ihåliga växtdelar kan fungera som små skorstenar som transporterar metan från torven upp i atmosfären. Vitmossor bidrar i stället till att minska metanutsläppen. I mossan lever mikroorganismer som kan konsumera metan. Ett varmare klimat som förändrar årstidernas gång kan därför förändra balansen mellan växtgrupperna – och hur myren fungerar.

Degerö stormyr har varit hem till flera av SLU:s torvmarksförsök. De automatiska klimatkamrarna användes i detta experiment mellan 2021 och 2023, men har också använts i tidigare försök. Bild: Antonia Hartmann, SLU. — Bild: Antonia Hartmann, SLU.

– Mossorna och kärlväxterna är lite som bråkiga syskon. De kan dra åt helt olika håll ibland. Men i slutändan vill vi ju ha båda kvar, för så länge växtgrupperna inte konkurrerar ut varandra så kompletterar de varandras funktioner, säger Antonia Hartmann och tillägger:

– Ett mer mångfaldigt ekosystem kommer alltid vara mer motståndskraftigt, och det borde vi sträva efter, säger hon.

Mätresultaten matas in i "igloon" där de registreras och övervakas. Det är också ett ställe dit forskarna kan gömma sig för ruskväder. "Jag har tack och lov sluppit sova över här åtminstone", säger Antonia Hartmann.

Disputation och avhandling

Antonia Hartmann försvarar sin avhandling "The role of plant phenology in regulating the peatland carbon cycle" den 28 augusti 2026 i Umeå. Här finns mer information om evenemanget och hur du gör för att närvara.

Läs avhandlingen här