Akademi och finans möttes för ökad hållbarhet i lantbruk och näringsliv

Hur kan kunskap om hållbar primärproduktion och hållbar näringslivsutveckling göra nytta i praktiken?

Den frågan var i fokus när Sparbanken Skånes centrum för hållbar näringslivsutveckling vid Lunds universitet (SSCEN), SLU och Sparbanken Skånes centrum för hållbar primärproduktion, och Sparbanken Skåne möttes i Alnarp i september.

Efter inledande presentationer av respektive organisation följde ett panelsamtal om barriärer och bryggor mellan forskning, finans och praktik.

Samtalet modererades av Kes McCormick, SLU. I panelen deltog Annie Drottberger från SLU och Sparbanken Skånes centrum för hållbar primärproduktion, Susanne Arvidsson från SSCEN, och Karin Lintrup, hållbarhetskoordinator på Sparbanken Skåne.

Därefter delade deltagarna upp sig för samtal i tre tematiska spår. Samtalens resultat sammanfattades sedan för hela gruppen.

Spår 1. Att bygga broar mellan primärproduktion och hållbar investering

Fredrik Nilsson, LTH, berättade att ett nyckelord i det första spåret var ”market readiness”, alltså hur redo marknaden är för en viss investering eller innovation.

– Det krävs kunskap och kompetens som företagare för att kunna dra nytta av investeringar i hållbarhet. Hur kan marknaden ta till sig investeringarna? Och hur passar investeringarna in i det större systemet? sa Fredrik Nilsson.

Kopplat till detta talade gruppen även om rådgivarnas viktiga roll.

– Det kan vara svårt att ha alla kompetenser som krävs för att investera i hållbarhet på en enskild gård. Företagsrådgivare kan fungera som en guide och bistå i dialogen med banken eller andra investerare, sa han.

Vidare talade gruppen om betydelsen av mätbarhet och data för att kunna göra rätt investeringar för olika verksamheter.

Spår 2. Innovation i praktiken: nya idéer för ett hållbart Skåne

Nicholas Jakobsson från SLU Holding inledde sammanfattningen av det andra spåret med att beskriva Skåne som en av de mest produktiva lantbruksregionerna i Europa, med flera forskningsintensiva universitet.

– Så vad skulle behöva förändras för att den här kombinationen ska generera mer hållbar innovation? sa Nicholas Jakobsson.

Gruppen konstaterade att det inte råder brist på innovationer inom företag i regionen. Däremot skulle utvecklingen av mer hållbar innovation gynnas av ett ökat utbyte mellan universiteten och näringslivet.

Ett förslag var att fysiskt öppna universiteten så att företag kan etablera verksamheter i anslutning till dem eller att anställda kan sitta och arbeta på campus.

En annan diskussion handlade om vikten av att universiteten förstår företagens behov innan ny forskning initieras.

– Vi klagar ofta på att industrin inte tar till sig våra forskningsresultat, men ibland kan det bero på att vi inte har förstått behoven tillräckligt bra, sa han.

Det kan till exempel handla om att universiteten antar ett visst tekniskt perspektiv som inte nödvändigtvis är vad branschen behöver.

– Så vi kanske borde gå ut och ställa ännu fler frågor till företagen. Och eftersom vi nu har dessa två centrum kanske vi borde göra det tillsammans. Sedan kanske vissa av företagens behov passar bättre för forskning vid SLU och andra vid LU, och då kan vi fördela dem därefter.

Spår 3. Från kunskap till handling: hur forskning når ut till de som behöver den

Annie Drottberger berättade att gruppen i det tredje spåret bland annat pratade om utmaningen att lantbrukaren ensam bär den ekonomiska risken vid investeringar, vilket kan hindra forskningsresultat från att komma till nytta.

Ett annat samtalsämne var att forskningen och företagen verkar i sina egna bubblor, och att kunskapsöverföringen skulle gynnas av ett ökat utbyte, i likhet med diskussionen i det föregående spåret.

– Lantbrukare skulle även kunna involveras i större utsträckning som agendasättare för forskningen, vilket kan underlätta implementeringen ute i företagen, sa Annie Drottberger.

Gruppen talade även om vikten av rådgivare som förändringsagenter, större involvering av myndigheter i kunskapsöverföringen och användning av ny teknik för att göra vetenskaplig kunskap lättare att förstå.

När mötet avslutades var Annie Drottberger nöjd med resultatet, där flera synergier identifierades mellan de båda centrumen och banken.

– Det var väldigt intressant att få en inblick i både Sparbanken Skånes och akademins arbete för att skapa bättre förutsättningar för hållbar tillväxt i företagen och primärproduktionen. Trots de hållbarhetsutmaningar som samhället står inför i dag tar jag med mig positiv energi framåt i vårt fortsatta samarbete, sa Annie Drottberger.

Länkar

Sparbanken Skånes ägarstiftelse Finn

Sparbanken Skånes centrum för hållbar näringslivsutveckling vid Lunds universitet

SLU och Sparbanken Skånes centrum för hållbar primärproduktion

Kom på konferens!

Den 25 november arrangerar SLU och Sparbanken Skånes centrum för hållbar primärproduktion konferensen Primärt i Alnarp med tema innovation. Programmet spänner över växtodling, trädgårds- och animalieproduktion. Lyssna på kunniga talare, delta i fördjupade samtal, och knyt värdefulla kontakter i branschen. Läs mer här.