Allt fler etableringar stoppar renarna

Sedan industrialiseringen tog fart i norra Sverige har samebyarna och deras renar fått förhålla sig till allt fler nya etableringar inom renskötselområdet. Stefan Sandströms kartor illustrerar hur vägar, järnvägar, gruvor, dammar och vattenmagasin, kraftledningar samt vindkraftverk sedan slutet på 1800-talet spridit ut sig i Norrland. Rennäringen har fått maka på sig, projekt för projekt.

– De här kartorna är till för att visa att utvecklingen har pågått under lång tid. Man tar mer och mer mark i anspråk för olika verksamheter, säger Stefan Sandström, forskare på Institutionen för skoglig resurshushållning.

Barriärer stör systemet

Stefan Sandström deltar just nu i programmet Landpaths, ett stort forskningsprogram som syftar till att främja multifunktionella landskap som både är rika på biologisk mångfald och ger flera fördelar för en rad aktörer. Han tycker att det är intressant att kartlägga den historiska utvecklingen av landskapet, och ha med sig den när man gör en avvägning mellan nya etableringar och rennäringens rättigheter.

Och även om verksamheterna bara tar några procent av renskötselområdet i anspråk, så kan de skapa barriärer som stör hela renskötselsystemet, inte minst flytten mellan sommarbetet i fjällen och vinterbetet i kustlandet.

– Om du etablerar en ny gruva eller vindkraftpark där det går en flyttled blir det ett enormt problem.