Aster, kanelros, vitpytta och tulpaner: sex nya Grönt kulturarv®-sorter lanserade

Under varumärket Grönt kulturarv® säljs sorter med en lång och väl dokumenterad odlingshistoria i Sverige. Sorterna har spårats upp genom Programmet för odlad mångfalds, Pom, inventeringar av äldre trädgårdsväxter i Sverige och sedan valts ut att bevaras i Nationella genbanken för trädgårdsväxter, placerad vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp.

Sorterna som säljs under varumärket har odlats sedan före 1940, 1950 eller 1960 och många gånger gått i arv i en familj eller släkt. Till varje sort finns en historia om vem som odlat den och var den odlats. Berättelserna går att ta del av på Poms webb www.slu.se/pom/grontkulturarv. 

Växtslag som ingår i Grönt kulturarv® är perenner, lökar och knölar, rosor, krukväxter, träd och buskar, frukt och bär samt vegetativt förökade grönsaker. 

De sex sorter som lanseras som 2027 års nyheter är:

• aster Symphyotrichum 'Karl Jöns Anna' från Skåne
• fylld kanelros Rosa majalis (Foecundissima-Gruppen) 'Tornedal' från Norrbotten
• vitpytta Achillea ptarmica var. multiplex 'Marsliden' från Lappland
• tulpan Tulipa gesneriana (Sena Enkelblommiga Gruppen) 'Lärarinnan Signe'
• tulpan Tulipa gesneriana (Sena Fylldblommiga Gruppen) 'Skegrie'
• tulpan Tulipa gesneriana (Sena Fylldblommiga Gruppen) 'Vintrie'

Beskrivningar av de sex nyheterna:

Aster Symphyotrichum 'Karl Jöns Anna' är en högväxt aster med ljust lila, enkla blommor som slår ut i slutet av september. Sorten blir mellan 160 och 170 cm hög i blom. Sorten har rödbruna stjälkar som står i vacker kontrast till de lila blommorna. Bladverket får vackra höstfärger. Sorten är omtyckt av pollinerare och sprider sig långsamt (sprider sig inte aggressivt). Plantorna är relativt stadiga, men kan behöva stöd. 

Sorten går att spåra till Årröd i Skåne där den växt åtminstone sedan 1920-talet. År 1941 köpte Gerds svärföräldrar en gård utanför Hörby i Skåne. Säljare var Karl Jönsson och hans fru Botilda. Till gården hörde en stor trädgård, en skånsk ”have” med buxbomshäckar och slingrande grusgångar. Den sköttes av Botilda och parets döttrar Anna och Elin. Anna, som brukade kalla sig själv ”Karl Jöns Anna”, var äldst och född alldeles i början av 1900-talet. Hon hade ett stort trädgårdsintresse, precis som mamma Botilda. Anna var sömmerska samtidigt som hon arbetade på gården och blev den som tog hand om sina föräldrar när de blev äldre. 

Anna hade kontakt med Gerds svärmor och Gerd brukade skjutsa sin svärmor när hon skulle hälsa på Anna. Så småningom blev de goda vänner alla tre. När Gerd och hennes make så småningom tog över gården, Annas föräldrahem, blev det tradition att Anna kom på besök en gång om året och drack kaffe ute i trädgården. Vid nästan alla besök berättade Anna om sina minnen av trädgården. Den lilablommande astern kom Anna från sin ungdom och berättade att den brukade gå i blom i oktober, lagom till hennes födelsedag. När familjen fortfarande bodde på gården fick hon en bukett av den varje år på sin bemärkelsedag.

Vitpytta Achillea ptarmica var. multiplex 'Marsliden' har ett upprätt och stadigt växtsätt med vita, fyllda blommor och mörkt grönt bladverk. Plantorna blir cirka 70 cm höga. Fin i rabatter och till snitt. Sorten går att spåra tillbaka till före 1940.

Bernth växte upp i byn Heligfjäll i Lappland, på ett småjordbruk som drevs av hans föräldrar. Att driva jordbruk var hårt 
arbete och varenda jordplätt runt husen användes för höskörd. Trots det fanns ett flera meter långt blomsterland vid Bernths föräldrahem. Det var nog Bernths mamma Agnes förtjänst. Agnes älskade blommor och när hon flyttat in på gården på 1920-talet anlade Bernths pappa Elis ett blomsterland vid bostadshusets gavel. I utkanten av landet, så att den skulle synas väl, växte vitpyttan. Bernth minns hur hans föräldrars vän Edla kom med vitpyttan en sommardag 1947. Hon gav den till Elis som tack för någon tjänst han gjort, men egentligen var det nog så att Agnes och Edla i hemlighet kommit överens om att Elis skulle få den som present. Att odla prydnadsväxter ansågs lite slösaktigt, men var vitpyttan en gåva kunde man inte tacka nej och Agnes kunde plantera den i landet. Vitpyttan hade Edla haft med sig från sitt föräldrahem i fjällbyn Marsliden. När hon gifte sig och flyttade till Heligfjäll tog hon troligen med en planta av den som ett minne av föräldrahemmet. 

Fylld kanelros Rosa majalis (Foecundissima-Gruppen) 'Tornedal' är en frisk, anspråkslös och lättskött sort lämplig för såväl naturtomter, historiska trädgårdar som offentliga planteringar. Det är en buskros som blir 1,2-1,8 meter och uppemot 3 meter som uppbunden, även i Lappland. Likt alla kanelrosor har delar av grenverket rödbrun bark. Bladen är gröna till mörkgröna, på undersidan gråaktigt gröna. Blomskotten ger vanligen en enda tätt fylld blomma, 4–6 cm i diameter.  Med blommans ålder böjer sig de yttre kronbladens sidor bakåt varvid blommans form blir "stjärnlik” och 
färgen övergår från mörkt till ljust rosa. De inre kronbladen bildar ingen tydlig "knapp" och flera av dem har en säregen smal form med korta sidoflikar. Sorten bildar inga nypon och skiljs från andra fyllda kanelrosor som dokumenterats under Rosuppropet genom sitt relativt låga växtsätt och blomform. Härdig upp till och med zon 8. 

'Tornedal' är en vanligt förkommande sort i Norrbotten men den ros som nu lanseras kommer från familjen Nordins trädgård i Sangis, Kalix kommun. Trädgården anlades av Agnes Nordin vid 1900-talets början vid den fastighet hennes makes far byggt under 1800-talets mitt. Agnes tyckte mycket om blommor och planterade bland annat en rönnberså, syrenbuskar, rosor och många perenner.

Tulpan Tulipa gesneriana (Sena Fylldblommiga Gruppen) 'Skegrie' är en sort med mycket fylld lackröd blomma med inslag av klart gult i ögat. Blommorna doftar starkt friskt med citrus. Sorten blir 35 cm hög. 

Tulpan Tulipa gesneriana (Sena Fylldblommiga Gruppen) 'Vintrie' har rundade, terrakottafärgade kalkblad med 
ljusa ålar. Ögat har en gul bas med en yttre grå ring. Den har en frisk citrusdoft. Höjd 45 cm. 

Båda dessa tulpaner har odlats på en gård i byn Vintrie, strax söder om Malmö. Tulpanerna lär ha kommit till gården i början av 1890-talet, då Kjersti och Hans köpte gården. Kjersti hade haft lökar med sig från sitt föräldrahem, som låg i byn Skegrie utanför Trelleborg. Hur länge tulpanerna hade funnits där är det ingen som vet, men 
parets dotter Anna berättar att hon kom ihåg den från sin barndom och att hennes mor hade berättat för henne 
varifrån de kom. 

Tulpan Tulipa gesneriana (Sena Enkelblommiga Gruppen) 'Lärarinnan Signe' är en liten krämfärgad tulpan med en smal röd strimma längst ut på de spetsiga kalkbladen. Under blomningen blir den sedan rödare och rödare. Ögat är 
vitrosa med gula fläckar och mellanblåa penseldrag. Sorten är troligen någon form av Picotee-tulpan. Sorten blir 30 cm hög. 

Sorten går att spåra till omkring 1905 när en familj flyttade från Österlen till utkanten av Osby. Med sig hade de denna tulpan. Efter några år flyttade familjen in till Osby och tulpanerna fick följa med. Tillsammans med sin mor skapade de två döttrarna en underbar trädgård. Ena dottern, Signe, utbildade sig till lärarinna. En av hennes elever blev bekant med henne på äldre dar och fick då några tulpanlökar av samma sort som familjen haft med sig från Österlen. 

Mer information om samtliga Grönt kulturarv®-sorter finns att hämta på www.slu.se/pom/grontkulturarv

Pressfoton av sorterna finns att ladda ner på www.slu.se/pom/grontkulturarv/pressfoton