Björken vinnare i Lettland

År 2025 firade Lettlands nationella björkprogram sitt 30-årsjubileum. Det är tre decennier av uthålligt arbete för att stärka björken som resurs för både landskap och industri. Med en tålmodig satsning på förädling, plantproduktion och skogsskötselforskning har landet byggt upp en resurs som dessutom är lönsam för skogsägarna.

Det borde finnas mycket att lära för svenska skogsforskare av Lettlands strategi. Det var i alla fall premissen för FRAS-programmet när de organiserade sin studieresa 20–22 september 2026.

Studieresan utgick från den gamla Hansastaden Riga. Två dagar ägnades åt plantskolor, förädling och skötsel av björk, och en dag åt björkens användning i form av plywoodtillverkning. Värdarna kom från den statliga skogsägaren Latvian State Forest, industriföretaget Latvija Finieris och skogsforskningsinstitutet Silava.

Dubbelt mot Sverige

I Lettland står björk för knappt 30 % av virkesförrådet (lite mindre i statlig skog, lite mer i privat). Det är mer än dubbelt så hög andel som i Sverige. Volymerna ökar också för varje år, och inte bara för björken. Andelen skog har på 100 år stigit från 27 % till 51 % av landarealen. En delförklaring är igenväxningen av övergiven jordbruksmark, där björken ofta kommer först.

Ökningen avspeglas också i avverkningssiffrorna. Årligen avverkas 3–4 miljoner kubikmeter björk där den grövre björken går till inhemska industrier och den klenare till brännved eller massaved på export (till bland annat Sverige).

Satsning på förädling och plantor

Förädlingen av björk har gamla anor i Lettland. Redan i slutet av 1960-talet gjordes det första plusträdsurvalet och den första fröodlingen anlades 1972. Men det var med frigörelsen som verksamheten fick fart. Innan millennieskiftet hade 1000 plusträd valts ut, och efter tester, korsningar och urval har en andra generation fröodling etablerats.

Lettland jobbar också, precis som i Sverige, med fröodlingar i växthus och dessutom med mikroförökning av elitträd med målet att skapa snabbväxande, välanpassade och högkvalitativa björkar. Idag räknar man med 27 % genetisk vinst för de testade plusträden. Långsiktigheten i förädlingen bevisas också i att det nya programmet, som gäller från 2026, sträcker sig ända till år 2055.

Årligen föryngras ungefär 3000 hektar med björk. Flaskhalsen för de 10 miljoner plantor som odlas varje år är frötillgången, och produktionen räcker inte riktigt till för att möta efterfrågan. Därför är fröodlingarna så viktiga att få fart på.

Lagen är detaljerad

Skogsvårdslagen i Lettland bygger till stor del på rekommendationer från Sovjettiden, med detaljerade anvisningar om antal plantor och vilket trädslag som får planteras på vilken ståndort. Från skogsbrukets sida skulle man vilja se en mer flexibel lag, men mot det råder politiskt motstånd. Kravet på antal plantor har dock justerats ner från 2000 till 1500 björkplantor per hektar. Naturlig föryngring räknas också in när det ska fastställas om skogen är tillfredsställande återbeskogad.

Björkskogen röjs i snitt två gånger och gallras innan slutskörden, som görs när måldiametern nått 25–31 centimeter. Det är då den ger bäst betalt som fanérvirke.

Fanérvirke gör björkodlingen lönsam

Är björkodlingen då lönsam? Ja, hävdar våra värdar. Den ger högre ekonomiskt utbyte än gran, något som kan tyckas förvånande när granens tillväxt är högre. Det beror på de höga priserna för fanérvirke och att det finns en avsättning inom regionen. Fanérbjörk av hyggligt bra kvalitet kan betalas med upp till 180 € (drygt 2000 kr) per kubikmeter, men i vanliga fall omkring 100 € (1100–1200 kronor). Redan vid gallringen går det att få ut fanér av lite klenare virke.

Det privatägda bolaget Latvijas Finieris är en av världens största tillverkare av björkplywood. Huvudkontoret ligger i Riga men företaget har också fabriker i Finland, Estland och Litauen. Produktionen har ökat år för år till att förra året nå 344 000 kubikmeter plywood.

Plywood, under varumärket Riga Wood, går till en mängd olika användningar. En stor avnämare är fartyg för flytande gas (LNG), där björkens elastiska egenskaper passar bra. Andra användningar är golv och väggar i lastbilar och tåg, husinredning, sporthallar, gjutformar och förpackningar.

De 3,5 miljoner kubikmeter som utgör råvaran till fabriken är till 90 % inhemsk björk. Det importeras också ungefär 35 000 kubikmeter från Sverige, och en mindre andel från Norge.

När får Sverige sin björkindustri?

FRAS-forskarna fick med sig många tankar från besöket i Lettland. Synen på björk som ett lönsamt produktionsträd och inte ett sidosortiment är lite ovant för en svensk. Björkplywood producerades tidigare i Sverige i flera fabriker, men idag finns inte en enda kvar. I dagarna har också nyheten kommit att ett av våra björksågverk läggs ner. Skulle en ny industri etableras i vårt land så skulle björken kunna få samma ställning som i Lettland. Men för att en industri ska etableras krävs tillräckliga volymer av björk. Skogsbruket och industrin måste därför gå hand i hand. På köpet blir naturen och landskapet vinnare.

Text: Mats Hannerz, mats.hannerz@silvinformation.se