Förändrat kolkretslopp i fjällsjöarnas avrinningsområden i en allt varmare och grönare tundra

Nyhet publicerad:  2026-09-25

Svenska fjällen värms upp i en takt som är mer än dubbelt så hög som det globala genomsnittet. Det allt varmare klimatet förändrar snabbt dessa landskap, men effekterna på kolkretsloppet är mer komplexa än man tidigare trott.

I en ny studie undersökte SLU-forskarna Willem Goedkoop, Sven Adler, Jens Fölster och Danny C. P. Lau hur uppvärmningen har påverkat kolinlagring i tundravegetationen, vittringen i markerna och vattenkemin I nedströmsbelägna fjällsjöar. Deras analys, som baserades på nästan fyra decennier av satellitobservationer, fältmätningar och långsiktiga övervakningsdata från nio avrinningsområden I norra Sverige, visade på tydliga reaktioner hos både land- och vattenekosystem till följd av ett varmare klimat.

Forskarna fann att stigande temperaturer främjade utbredningen av tundravegetation, ett fenomen som ofta kallas ”arktisk förgröning” (Arctic greening). I takt med att fjällandskapet blev grönare ökade också mängden kol som bands och lagrades i vegetationen avsevärt, nämligen med cirka 20 procent mellan 1980-talet och 2000-talet. Resultaten tyder på att uppvärmningen initialt stärkte tundranvegetationens förmåga att ta upp koldioxid från atmosfären, men att denna ökning tycktes plana ut under senare år.

Studien visade också på oväntade konsekvenser av dessa förändringar för sjöar nedströms. Trots ökad kollagring på land minskade generellt halterna av organiskt kol i sjövattnet, medan halterna av oorganiskt kol ökade. Forskarna visade att varmare förhållanden påskyndade vittringen av jord och berg, vilket frigjorde mineraler som förändrade sjöarnas kemiska balans. Minskad svaveldeposition bidrog också till dessa förändringar.

Dessa resultat visar att klimatuppvärmningen inte bara påverkar kollagringen i tundralandskap, utan även hur kol omvandlas och transporteras till nedströmsbelägna sjöar. Att förstå dessa sammankopplade processer mellan land och vatten är avgörande för att kunna förutsäga klimatförändringarnas framtida effekter i arktiska och alpina landskap.

Grafisk sammanfattning av resultaten i Goedkoop m.fl. (2026). Klimatdriven ökad vegetationstäckning stimulerade kolinlagring i subarktiska avrinningsområden under de senaste decennierna. Ökad vittring och minskad atmosfärisk deposition av icke-marint sulfat identifierades som de främsta drivkrafterna bakom den decennielånga ökningen av avrinningen av oorganiskt kol till subarktiska sjöar.
Grafisk sammanfattning av resultaten i Goedkoop m.fl. (2026). Klimatdriven ökad vegetationstäckning stimulerade kolinlagring i subarktiska avrinningsområden under de senaste decennierna. Ökad vittring och minskad atmosfärisk deposition av icke-marint sulfat identifierades som de främsta drivkrafterna bakom den decennielånga ökningen av avrinningen av oorganiskt kol till subarktiska sjöar.

Originalartikel

Goedkoop, W., Adler, S., Fölster, J. and Lau, D.C.P., 2026. Climate Warming Promotes Carbon Sequestration and Weathering in Tundra Landscapes and Alters Carbon Chemistry of Subarctic Lakes in Scandinavia. Global Change Biology Communications, 1(3), p.e70052.

 

Kontakt