Läkemedel lagras i bottensediment – ny kunskap om hur medicinrester påverkar livet under ytan
Läkemedel hamnar inte bara i vattnet, det fastnar även i lera, slam och sand på botten. Det är en av flera faktorer som styr effekterna av läkemedelsrester i vattenmiljöer, enligt en doktorsavhandling vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Läkemedelsrester som inte kan hanteras av reningsverk hamnar i miljön. Att de når vatten betyder inte att de försvinner och eftersom läkemedel har en kemisk struktur som är utformad för att verka vid låga koncentrationer kan de påverka djurs beteende och ekosystemens funktioner.
– Det sker kontinuerligt utsläpp av läkemedel i vattenmiljön och vi behöver veta mer om vad det innebär. Därför valde jag att undersöka hur läkemedel beter sig och fördelas mellan vatten, sediment och levande organismer, säger Sara Nicoline Grønlund Thorsted, som är doktorand både vid SLU och Roskilde universitet (RUC).
Sara berättar att det är relativt enkelt att mäta mängden läkemedel i själva vattnet, men ekosystemet i en sjö eller ett hav är mer komplext än så. Genom laboratorieförsök har hon undersökt hur sex olika läkemedelssubstanser beter sig i miljön och vilka effekter de har. Bland dem ingår ångestdämpande och epilepsimediciner som ofta förekommer i miljön.
Fiskar exponeras dubbelt
Det är tidigare känt att sediment kan fungera som en reservoar för föroreningar och avhandlingen visar att det även omfattar föroreningar från läkemedel. En effekt som forskarna såg är att de bottenlevande djur som finns i sedimenten kan ta upp föroreningarna. Det påverkar i sin tur de fiskar som äter dem.
– Fiskarna fick inte bara i sig läkemedel från vattnet de lever i, utan även via födan. De exponeras alltså dubbelt, säger Sara Nicoline Grønlund Thorsted.
Läkemedlen fördelades olika i fiskens kropp och vävnader beroende på deras specifika verkningsmekanism. Forskarna såg också att kemiska egenskaper och verkningsmekanismer påverkade hur substanserna fördelades olika mellan sediment och vatten.
– Det är en viktig insikt för att förstå effekterna och var läkemedlen tar vägen, säger Sara Nicoline Grønlund Thorsted.
Såg förändring hos trollsländelarver
Djurs beteende kan också påverkas av läkemedel i miljön. En av avhandlingens studier om insektslarver visade att läkemedel mot depression och allergier hade inverkan på trollsländelarvers rörelser, jaktförmåga och födointag, vilket kan påverka samspelet mellan rovdjur och bytesdjur.
Avhandlingen belyser också komplexiteten i att arbeta med sediment i laboratoriet, och Sara hoppas att hennes arbete och utvecklingen av nya metoder kan bidra till framtida forskning.
– Mina resultat tyder på att vi behöver en bättre förståelse för hur läkemedel påverkar alla delar av det akvatiska ekosystemet, inte bara vattnet och de vattenlevande organismerna, säger Sara Nicoline Grønlund Thorsted.
Disputation
Sara Nicoline Grønlund Thorsted försvarar avhandlingen "Environmental fate and effects of pharmaceuticals in the aquatic environment Incorporating an ecotoxicological testing perspective" måndagen den 14 september 2026, på SLU i Umeå. Disputationen sänds även online. Disputationen vid Roskilde universitet hölls 15 juni 2026.
Kontakt
Sara Nicoline Grønlund, doktorand
Institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU samt Roskilde universitet (RUC).
sara.nicoline.gronlund@slu.se eller sanigr@ruc.dk +4520889308
Frida Wengberg, kommunikatör, SLU.
frida.wengberg@slu.se +46725669778