Rätt stam ger friskare äppelträd

Ett äppelträd består genetiskt av två delar: grundstammen och den ympade äppelsorten, ädelmaterialet. I Sverige har uppemot 90 procent av de kommersiellt odlade träden grundstammen M.9, som har visat sig vara mycket mottaglig för fruktträdkräfta.

Fruktträdkräfta är ett stort problem för svensk och nordeuropeisk äppelodling. Kräftan orsakas av svampen Neonectria ditissima som angriper såväl grundstam som ädelved, och ofta smittas träden redan när de ympas.

– För att infektionen över huvud taget ska ske behöver det finnas en sårskada på trädet, säger Larisa Gustavsson, forskare vid institutionen för växtförädling. När trädet försöker att läka skadan uppstår koncentriska ringar, som är ett typiskt kännetecken för sjukdomen. Såren växer och kan med tiden döda grenar och hela trädet, vilket ger katastrofala situationer och ekonomiska förluster för odlarna.

För fruktträdkräfta finns inga kemiska eller biologiska växtskyddsmedel, utan sjukdomen hanteras genom noga övervakning och att infekterade grenar, och i värsta fall hela träd, tas bort. Vissa äppelsorter, som exempelvis Elise, är så pass utsatta så att det är inte ekonomiskt försvarbart att fortsätta odla sorten.

Efter att äppelnäringen i Sverige påtalat problemen med fruktträdkräfta och behovet av att titta även på grundstammar inledde forskarna vid SLU en studie om valet av grundstam kan stärka trädens motståndskraft.

Många upprepningar för att säkerställa resultat

I projektet finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning testades 23 grundstammar i två år genom inokuleringsförsök i växthus.

– Vi ville testa de gamla beprövade grundstammar som används i Sverige, bland dem M.9. Men sen har vi också har vi tagit in grundstammar som används till exempel i norra Sverige, som tillhör Budagovsky B-serien. Vi har även fått grundstammar framtagna i USA, Polen och på Nya Zeeland som uppförökats i Frankrike, Polen och Holland, där vissa är helt nya och inte finns ute på marknaden ännu.

Det finns inte helt motståndskraftiga sorter idag och det finns inte någon tydlig gräns mellan motståndskraftiga och känsliga träd heller, utan sorter och stammar kan ha olika grad av motståndskraft mot fruktträdkräfta. Dessutom finns variation både mellan olika grundstammar och mellan enskilda träd av samma grundstam. Därför behövs många upprepningar för att kunna skilja verkliga skillnader mellan grundstammarna från den naturliga variationen.

– Vi odlade upp till 24 träd av varje grundstam varje år och fördelade dem slumpmässigt i fyra block. På varje träd skapade vi små sår vid tre knoppar och tillförde en bestämd mängd sporer av fruktträdskräftans svamp. Vi ville ge alla grundstammar så likartade förutsättningar som möjligt.

Efter inokuleringen följde forskarna utvecklingen av sjukdomen under ungefär sex månader. De mätte storleken på kräftsåren sju gånger med två veckors mellanrum. På så sätt kunde de inte bara se om ett träd hade blivit infekterat, utan också hur snabbt och hur mycket sjukdomen utvecklades.

Samma grundstam kan hjälpa en sort men missgynna en annan

Totalt var infektionen mycket vanlig: över 89 procent av alla inokulerade sår utvecklade skador i försöket, men graden av sjukdom skilde sig kraftigt mellan grundstammarna. Samtidigt visade studie också att samspelet mellan grundstam och ädelsort kan se olika ut.

– Det är komplext. En bra grundstam i sig kan påverka ädelsortens mottaglighet negativt, säger Larisa Gustavsson.  I andra länder som har problem med päronpest, vilket tack och lov inte finns i Sverige än, så finns rekommendationer om sort-och-grundstamskombinationer. Något liknande behövs för den svenska äppelodlingen gällande fruktträdskräfta.

I studien testades fyra vanliga, svenska äppelsorter: Aroma, Discovery, Frida och Ingrid Marie på de olika grundstammarna.

– Grundstammen G.935 gynnade både Aroma och Discovery, men missgynnade Frida. Det är viktigt att testa olika sorter på olika grundstammar och välja de bästa kombinationerna.

En grundstam sticker ut

Den amerikanska grundstammen G.969 som togs fram i Geneva på 1970-talet utmärkte sig.

– När vi smittade G.969 så var det många av såren som inte utvecklade infektion. Alla andra stammar hade en sjukdomsförekomst på över 89 procent, men för G.969 låg den på endast 54 procent, berättar Larisa Gustavsson. Dessutom påverkade G.969 också ädelsortens resistens positivt. Till exempel gav den stammen i kombination med Aroma mycket gott resultat.

G.969 ses därför som särskilt lovande för den svenska äppelodlingen. Förutom de goda resultaten i studien har grundstammen en känd resistens mot päronpest och äppelbladlus samt har en köldtålighet. Dock är den mer starkväxande än M.9.

– Det blir större träd med den stammen, säger Larisa Gustavsson. Det kan innebära att man som odlare måste ändra hela sitt odlingssystem och till exempel göra tvåstammiga träd.

Verkliga odlingsförhållanden sätter kombinationerna på prov

Försöken med grundstamskombinationer har hittills genomförts under kontrollerade förhållanden i växthus. Larisa Gustavsson med kollegor fortsätter nu att på olika sätt undersöka vad som sker under mer verkliga odlingsförhållanden.

– Vi har ett projekt tillsammans med norska kollegor som börjat i år där grundstammar planterats i fältförhållanden i Norge. Då ska vi jämföra vad vi har sett i växthuset jämfört med vad de ser på fält.

Också i Alnarp har ett långliggande fältförsök planterats, där forskarna kan följa hur grundstammar utsätts och reagerar på naturligt förekommande Neonectria ditissima-svamp.

Tillsammans med Kiviks musteri valideras växthusförsöken med nya försök i verkliga förhållanden på Solnäs gård i ett projekt finansierat av SLU Partnerskap Alnarp. I projektet samverkar Larisa Gustavsson också med kollegor i Nederländerna, Norge och Finland för att utvärdera klimatförhållandenas påverkan på fruktträdkräfta i olika sort-och-grundstamskombinationer.

– Fruktträdkräfta är en lömsk sjukdom som orsakar stora problem. I somras har jag varit på många äppelodlingar och såg då att upp till 60–70 procent av träden hade en pågående infektion. Genom mer kunskap och genom att hitta de bästa kombinationerna vill vi hjälpa odlarna till en lösning.