Artrika beten låter kor välja efter individuella behov
En schweizisk betesstudie med kor och kvigor visar stora individuella skillnader i valet av växter på bete. Valen varierade med bland annat ålder, laktationsstatus, antal laktationsdagar och celltal.
Resultaten tyder på att ett artrikt bete kan ge den enskilda kon större möjlighet att anpassa foderintaget efter sina behov, men studiens begränsade omfattning gör att slutsatserna behöver prövas i fler besättningar och miljöer.
Försöket genomfördes i Frick i Schweiz med 23 kor och kvigor av rasen Swiss Fleckvieh. En del av åkermarksbetet delades in i 16 försöksrutor med fyra blandningar. Samtliga innehöll gräs, men andelen baljväxter och örter varierade:
- Gräsrik blandning
- Gräs och baljväxter
- Gräs och tannininnehållande arter
- Gräs och örter med eteriska oljor
Utöver vallgräs hade blandningarna inslag av röd- och vitklöver, lusern, cikoria, käringtand, svartkämpar, rölleka, kummin, oregano och timjan.
Kornas betesbeteende och användning av försöksrutorna registrerades med tio minuters intervall.
Ålder, laktationsdagar och celltal gör skillnad
Det var signifikant att med ökad ålder minskade andelen gräs i det konsumerade fodret och andelen baljväxter ökade samtidigt som fler arter ingick i betesintaget. Lakterande kor valde mer baljväxter och mera örter än sinkor. Med fler laktationsdagar ökade andelen baljväxter, örter och tanniner i betet medan andelen gräs minskade. Kor med högre celltal valde ett diversifierad bete med mindre gräs och fler örter med potentiellt medicinska egenskaper än övriga kor. Kornas hull påverkade inte betesintaget i studien.
Praktisk betydelse för betesdrift
Forskarna framhåller att ökad växtmångfald inte bara påverkar betets genomsnittliga näringssammansättning. Ett artrikt bete ger också den enskilda kon möjlighet att välja mellan olika växter. Det kan gynna djurvälfärden och potentiellt förbättra djurens möjlighet att hantera förändrade näringsbehov och hälsoutmaningar. Studien visar dock inte att artrika beten förbättrar produktion, hälsa eller välbefinnande; sådana effekter behöver undersökas vidare.
Resultaten bör dock tolkas försiktigt eftersom försöket omfattade en besättning, 23 djur av en ras och en enda försöksplats.
I Sverige kan resultaten användas som stöd för att pröva fler arter i betesblandningar och därmed ge kor större möjlighet att anpassa sitt individuella foderintag. En större variation i betet kan även bidra till ett mer robust betessystem vid varierande väder. Artrika naturbeten kan därför vara en värdefull resurs på gården, men den praktiska effekten under svenska förhållanden behöver följas upp.
Tidigare publikation från samma försök – ta vara på baljväxterna
I en tidigare publikation från samma försök drogs slutsatsen att en hög andel baljväxter kan vara värdefull på besättningsnivå. Försöksrutorna med mycket baljväxter användes oftare än det gräsdominerade betet. Andelen registrerade betesobservationer fördelades i genomsnitt enligt tabellen:
| Blandning | Andel registrerade betesobservationer |
| Baljväxtrikt bete | 31 ± 9 % |
| Örtrikt bete | 26 ± 8 % |
| Tanninrikt bete | 22 ± 8 % |
| Gräsdominerat bete | 20 ± 10 % |
Niels Andresen
Länkar till studierna
Marie T. Dittmann, Mira Hesselmann, Geoffrey Mesbahi, Sarah Thorne, Amarante Vitra, Andrea K. Steiner, Florian Leiber, Forage selection of dairy cows grazing contrasting multispecies swards is influenced by cow characteristics, Veterinary and Animal Science, Volume 34, 2026, 100833, ISSN 2451-943X, https://doi.org/10.1016/j.vas.2026.100833.
Mira Hesselmann, Sarah Thorne, Amarante Vitra, Andrea K. Steiner, Florian Leiber, Marie T. Dittmann, Foraging preferences of dairy cows grazing on contrasted multispecies swards, Veterinary and Animal Science, Volume 28, 2025, 100439, ISSN 2451-943X, https://doi.org/10.1016/j.vas.2025.100439.
