Historien kan lära oss hur vi säkrar maten i framtidens klimat

Högre temperaturer och fler extrema väderhändelser såsom torka och skyfall kan få stor påverkan på skördarna. Samtidigt kan storskaliga förändringar i havsströmmar och atmosfär förändra klimatet i norra Europa på sätt som vi ännu inte fullt ut förstår. Det finns risk för en försvagning av den Atlantiska meridionala cirkulationen (Amoc), ett system av havsströmmar som transporterar värme norrut och bidrar till vårt relativt milda klimat.

En försvagning av Amoc skulle kunna leda till kallare vintrar och torrare somrar i norra Europa. Hur det tillsammans med den globala uppvärmningen skulle påverka jordbruket är fortfarande till stor del okänt.

– Vi behöver förbereda oss på en osäker framtid. Klimatet får stor betydelse för skördarna och i sin tur hur självförsörjande Sverige kan vara med mat, säger Hanna Sjulgård, postdoktor vid institutionen för ekologi.

Historiskt perspektiv på framtidens problem

Hon ska undersöka hur skördarna i olika delar av landet kan komma att förändras under olika framtida klimatscenarier av global uppvärming och en försvagning av Amoc och hur vi kan anpassa oss till dessa förändringar.

Kanske kan historien bidra med kunskap. 

– Jag ska undersöka om traditionella grödor, så kallade lantsorter, kan hjälpa till att anpassa växtproduktionen till ett förändrat klimat. Dessa sorter har under lång tid anpassat sig till lokala förhållanden utan modern växtförädling och kan därför ha egenskaper som gör dem mer tåliga mot till exempel extrem torka eller kyla, säger Hanna Sjulgård.

Skördestatistik från 1800-talet

För att undersöka detta ska hon använda skördestatistik från 1800-talet, då jordbruket använde lantsorter. Genom att jämföra sambanden mellan väder och skördar då och i dag vill hon ta reda på hur känsliga de äldre sorterna var för extremväder och under vilka förhållanden de fungerade bäst.

Hanna Sjulgård ska också undersöka vad som skulle hända om vi i framtiden odlade samma kombination av grödor som under andra världskriget när Sverige var mer självförsörjande på mat. Skulle det ge bättre förutsättningar att försörja befolkningen regionalt och nationellt med mat än dagens odlingsmönster?

Säkra framtidens mat

Att odla flera olika grödor kan vara ett sätt att minska jordbrukets sårbarhet för klimatförändringar. Om en gröda drabbas hårt av exempelvis torka kan andra klara sig bättre. En större variation av grödor kan också bidra till att vi producerar livsmedel med olika näringsinnehåll.

– Genom att lära av historien kan vi få idéer om hur jordbruket kan utformas för att stå emot framtida kriser. Resultaten kan stödja växtförädlingsprogram och bidra till att motivera politik som syftar till att stärka den lokala och nationella livsmedelssäkerheten i Sverige, säger Hanna Sjulgård.

Projektet finansieras av Formas - Ett forskningsråd för hållbar utveckling.